Östersjön angår oss alla

Just därför är det ministermöte som hålls den 20 oktober i tyska Lübeck så viktigt. Miljöministrarna för Östersjöns strandstater samlas då inom ramen för ett samarbete som fått namnet Helsingforskommissionen (Helcom) och som syftar till att värna Östersjöns havsmiljö. Det är en viktig arena för dialog kring de centrala miljöfrågor där ansvaret delas mellan EU och Ryssland.

Trots frågornas tyngd ska inte miljöminister Per Bolund (MP) delta i mötet. Varför kan inte regeringskansliet inte svara på, men det blir i stället Sveriges ”havsambassadör” Helen Ågren som får axla uppdraget som regeringens representant. Hon har ett viktigt uppdrag i sina händer.

Redan 2007 antog Helcom en aktionsplan med målbilden att uppnå ”god ekologisk status” i Östersjön innan 2021, men 2018 blev det uppenbart att det målet inte skulle nås. Därför samlas ledarna nu på nytt för att uppdatera aktionsplanen.

En central fråga handlar om de skadliga utsläpp som årligen påverkar Östersjöns miljö negativt. Under måndagens rapporterade SVT Blekinge att vissa av dessa utsläpp dessutom är på väg att öka, något som Kustbevakningen i Karlskrona larmat om.

Vad det handlar om är den sortens utsläpp som tankfartyg genomför när man rengör sina tankar till havs. Utsläpp som i de flesta fall är lagliga utifrån svensk rätt och Internationella sjöfartsorganisationens bestämmelser. Icke desto mindre påverkar utsläppen Östersjön negativt, vilket bland annat konstaterades i en rapport av Havsmiljöinstitutet 2020.

Utsläppen sker främst runt de stora handelslederna i Östersjön och har följaktligen också drabbat vattnen utanför Blekinge. I fjol skedde ett rekordstort sådant utsläpp i den sydöstra delen av Hanöbukten där 42 kvadratkilometer av havet täcktes, en yta som motsvarar omkring 6 000 fotbollsplaner. SVT nämner i sin rapportering också ett annat utsläpp i mars i år där ett stort tankfartyg släppte ut ett skadligt ämne sydost om Karlskrona skärgård vilket ledde till en utredning på Miljöenheten i Malmö som senare lades ned.

Svårigheten att driva dessa mål rättsligt – där fartyg kan vara registrerade i ett lågskatteland på andra sidan jorden och besättningen komma från ett annat – är uppenbar.

Transportstyrelsen har signalerat att man kan tänka sig en skärpning av de svenska kraven vad gäller tankrengöring, men frågan skulle behöva adresseras av ministrarna i Lübeck för att få till en gemensam skärpning i alla Östersjöländer.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att antal oljeutsläpp i Östersjön på totalen har minskat kraftigt sedan nittiotalet, både i antal och i omfattning. En desto viktigare fråga rör frågan om landbaserade utsläpp, där ryska myndigheter bär ett särskilt stort ansvar.

I juni 2020 rapporterade Expressen om hur ryska kycklingfabriker utanför Sankt Petersburg dumpar sitt gödsel rakt ut i vattendragen, vilket rinner ut i Finska viken. Och 2019 orsakade en kollaps i ett reningsverk utanför Warzawa att 3000 liter smutsigt avloppsvatten forsade ut i floden Wisla som mynnar ut i Östersjön. Det innebar lika stora utsläpp av fosfor som hela Sveriges.

Ur det avseendet har EU-inträdet blivit en välsignelse för Polens och hela Östersjöns miljöarbete. Innan Polen började följa EU:s avloppsvattensdirektiv skickades nästan allt avloppsvatten ut i Östersjön orenat. Det visar också vilken stormakt EU är på miljöområdet.

Erfarenhet från Ryssland visar också att det går att vända utvecklingen där och göra skillnad. 2017 fick den ryska enklaven Kaliningrad tack vare svenskt bistånd äntligen ordning på sitt avloppsvatten med ett fungerande reningsverk. Tills dess klassificerades Kaliningrad av Helcom som Östersjön största punktkälla till övergödning.

Just därför måste Sverige inom ramen för Helcom fortsätta att sätta press på Ryssland och andra länder att leva upp till miljömålen och sina åtaganden som strandstater. Östersjöns hälsa angår oss alla.