Anders Gustafsson: Om det varit en Nooshi-docka som dinglat i en lyktstolpe?

Böcker får brännas, religioner får hädas – och dockor föreställande politiker får hängas i lyktstolpar.

Det senare hände nyligen utanför Stockholms stadshus där en docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hängdes upp i benen i en lyktstolpe utanför Stockholms stadshus.

Erdoğan-dockan för tankarna till det öde som drabbade Benito Mussolini.

När krigsslutet närmade sig försökte Mussolini fly från Italien. Han tillfångatogs av italienska motståndsmän – när han försökte ta sig över gränsen till Schweiz – och sköts ihjäl ett par dagar senare, den 28 april 1945. Hans kropp hängdes sedan upp till offentligt beskådande på Piazza Loreto i Milano.

Gruppen bakom upphängningen av Erdoğan-dockan står Rojavakommitterna, en organisation som stödjer de syriska kurderna. På sin hemsida skriver gruppen under en bild med Erdoğan-dockan att ”Historien visar hur diktatorer ofta slutar, så för allas skull Erdoğan: Ta nu chansen och avgå, så du slipper hamna uppochner på Taksim-torget!”

Det råder alltså ingen tvekan om hur Erdoğan-dockan ska förstås. Till saken hör att Rojavakommitterna inte bara är motståndare till Erdoğan-regimen, utan också till en svensk anslutning till Nato. Med aktionen slog den socialistiska aktionsgruppen alltså två flugor i en smäll.

Både statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström har fördömt aktionen. Har de agerat korrekt?

Flera svarar nej, med hänvisning till just yttrandefriheten.

Men varken statsministern eller utrikesministern har sagt att de vill inskränka yttrandefriheten med anledning av händelsen eller att aktivisterna ska fängslas – nej, de har talat om den som ”mycket allvarligt”, ”extremt allvarligt” och ”ett sabotage mot den svenska Natoansökan, det är farligt för svensk säkerhet” och så vidare.

Erdoğan är, med all rätt, inte särskilt populär i Sverige. Turkiet är en auktoritär stat. Hur landet behandlar och behandlat kurderna är en skam. Men låt, för den principiella sakens skull, föreställa oss att det var svenska nazister som hängde upp en Nooshi Dadgostar-docka uppochner i en lyktstolpe och statsministern hade uttryckt sin bestörtning över tilltaget – hade samma personer som nu fördömer nämnda statsråds uttalanden också fördömt den statsminister som reagerat mot Nooshi-dockan?

För egen del hade jag tyckt det varit högst lämpligt att de uttryckt sin avsky.

Även statsråd har yttrandefrihet och rimligen ryms det inom denna frihet att ta avstånd från dockhängningar – oavsett om det skulle röra sig om en Nooshi-docka eller en Erdoğan-docka.