Emma Jaenson: Och vi undrar varför vårdköerna är långa?
I veckan publicerade SvD ett reportage där en reporter följt kirurgspecialisten Jennie Engstrand under ett 16-timmarspass på Danderyds sjukhus. Engstrand stressar runt på akutmottagningen för att operera. Hon undersöker människor som har blivit misshandlade eller har ljumskbråck, tarmvred eller blödande magsår. Men akutrummet är fullt, och patienterna tycks inte bli färre. Det finns nämligen inga vårdplatser (SvD den 7 juli).
Tidningen Vårdfokus rapporterade nyligen om den omvälvande förändring sjukvården genomgått mellan åren 2010 -2017. I dag finns mer administrativ personal än läkare i den svenska sjukvården. Det är framför allt ledningsstaben i landstingen, alltså de som arbetar med varumärkesbyggande och administration, såsom handläggare, olika typer av chefer och administratörer, som har ökat explosionsartat med nästan 36 (!) procent (Vårdfokus den 4 juni 2018).
I region Kronoberg har antalet administratörer gått om antalet läkare. I region Blekinge ligger vi fortfarande något bättre till. I februari låg, enligt region Blekinge, antalet läkare på 538 stycken medan kommunikatörer, administratörer (exklusive medicinska sekreterare) och handläggare var 503 till antalet. Tilläggas ska att dessa siffror inte enbart rör sjukvården, eftersom regionen inbegriper fler områden än så. Men det säger trots allt något om fördelningen av yrken inom offentlig verksamhet.
På Karolinska sjukhuset i Stockholm finns lika många chefer som vårdplatser (Dagens Arena, den 15 mars). På Blekingesjukhuset rådde inför sommaren akut sjuksköterskebrist. Platsbristen är för övrigt akut över hela Sverige. I en rapport från McKinsey & Company konstateras dessutom att läkares produktivitet har sjunkit, eftersom de måste ägna mer tid åt administration än åt kärnuppgifterna (SvD den 8 juli).
Vad gör då denna managementpersonal? Ja, bland annat sprider de information till allmänheten. De håller kurser för chefer och anställda, skickar ut information på intranät och i nyhetsbrev, skapar power points och slogans, gör enkätundersökningar och utför andra typer av administrativa sysslor. Samtidigt skriker de som gör kärnarbetet inom vården efter mer resurser. Självklart utför kommunikatörer, handläggare, administratörer och diverse chefer viktigt arbete. Men vi har ett uppenbart problem om dessa yrkesgrupper (som inte håller på med faktisk sjukvård) överstiger sjukvårdspersonalen inom vården.
Och även om det klagas mycket över den administrativa bördan för läkare och sjuksköterskor är sällan fler administratörer (exklusive medicinska sekreterare) svaret. Administratörer tenderar att leda till mer administration, snarare än mindre. Nej, problemet är att kärnverksamheten inte prioriteras. Den måste vara prio ett. Men i dag äter administratörer, kommunikatörer och chefer upp den offentliga verksamheten inifrån. Pengar och resurser borde läggas på fler vårdplatser, inte fler kommunikatörer.
Offentlig verksamhet tycks ha tappat kompassen. Vad är dess egentliga syfte? Är det att skriva fina värdegrundsdokument? Att sprida positiv PR? Samtidigt undrar vi varför vårdköerna är långa. Varför sjuksköterskorna protesterar utanför Blekingesjukhuset. Varför läkarna arbetar övertid och blir utbrända. Kanske ska vi börja med att titta på vad regioner och landsting lägger sina resurser på.
