Anders Gustafsson: Nu hade vi behövt de nedlagda reaktorerna vid Ringhals
Elpriset har de senaste dagarna varit på mångas läppar. De som sitter med rörligt elpris har nog oroat sig både en och två gånger över vad elräkningen kommer att landa på när den så småningom dimper ner i brevlådan.
Är dagens elpriser något vi kommer att få vänja oss vid? Hade de två reaktorer som i närtid stängts vid Ringhals kärnkraftverk kunnat motverka de rekordhöga elpriserna? Och hur ska vi klara av klimatomställningen med så höga elpriser? Ledarsidan valde att intervjua Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen, för att få svar om den pågående elkrisen.
Är den kraftiga uppgången tillfällig eller är det bara för elkonsumenterna att vänja sig?
– Inom några dagar kan vattenkraften köras som vanligt igen och då kommer förmodligen elpriset att sjunka, åtminstone i norra Sverige. Men det finns fortfarande en osäkerhet kring priset på naturgas och i vilken mån det kommer inverka på det svenska elpriset under vintern. I främst södra Sverige råder ett starkt importbehov. Det gör att risken för att kontinentala elpriser kan leta sig upp i Sverige ökar. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att Tyskland kopplar bort fyra gigawatt kärnkraftsproduktion vid nyår.
Samtidigt som elpriset rusar ska samhället i klimatomställningens namn elektrifieras. Kommer vi klara att ställa om samhället till fossilfrihet med nuvarande energipolitik?
– För att ersätta de fossila bränslena och skapa ett fossilfritt samhälle kommer elanvändningen att behöva öka kraftigt. Förmodligen handlar det om minst ett fördubblat elbehov till 2045. Det pågår en stor utbyggnad av vindkraft som relativt snabbt kan ge stora volymer el till låg kostnad. Men elsystemet börjar nu närma sig en gräns för hur mycket väderberoende kraft som kan hanteras utan att riskera leveranssäkerheten. Svenska kraftnät har därför meddelat att ny planerbar kraft – som exempelvis kärnkraft eller kraftvärme – är en förutsättning för att elektrifieringen ska kunna förverkligas. Nuvarande energipolitik ger dock mycket små incitament för investeringar i planerbar produktion.
I närtid (årskiftet 2019/2020 respektive årskiftet 2020/2021) har två reaktorer stängts ned vid Ringhals kärnkraftverk. Hur hade elpriserna påverkats om vi hade haft kvar dessa reaktorer i drift?
– Med mer stadigvarande kraftproduktion i södra Sverige hade elpriset sannolikt varit lägre på grund av ett högre utbud. Samtidigt är det svårt att bedöma i vilken omfattning det hade räckt för att helt förhindra import av utländska elpriser. Men mer lokal planerbar elproduktion i till exempel Ringhals hade utom alla tvivel motverkat de elpriser som nu upplevs i södra Sverige.
Det oljeeldade Karlshamnsverket, den sista livlinan i det svenska energisystemet, har samtidigt satts i beredskapsläge av Svenska kraftnät trots att vintern knappt har börjat. Hur anmärkningsvärt är det?
– Vi ser en trend där det krävs allt mindre allvarliga omständigheter för att Karlshamnsverket ska sättas i beredskap eller nyttjas i olika omfattning. Förra vintern sattes Karlshamnsverket i beredskap vid tio tillfällen trots att kriteriet för normalvinter aldrig uppnåddes. Även utanför den tid på året då verket används som effektreserv har verket använts på sistone. Förra sommaren på avtal från Svenska kraftnät för att upprätthålla driftsäkerheten i stamnätet och denna höst på prissignal. Nu ser vi att Karlshamnsverket används inom ramen för effektreserven redan vid måttliga minusgrader. Det är tecken på att marginalerna i systemet har minskat och att det finns ett behov av ytterligare planerbar kraft. Det är anmärkningsvärt, så klart, avslutar Carl Berglöf.
Det är uppenbart att det krävs ett rejält omtag i svensk energipolitik som allt för länge har varit föremål för utpressning och önsketänkande från några av riksdagens mindre partier. Att MP nu lämnat regeringen är åtminstone ett fall framåt.
