Nu borde väl vänstern jubla?
Under många, många år nu har stigande fastighetspriser och stigande börs gjort att ojämlikheten i samhället har vuxit när vinster från försäljningar av bostäder och värdepapper har ökat mångas kapitalinkomster.
När tillgångspriserna stiger ökar dessutom förmögenhetsojämlikheten mellan dem som äger tillgångar och dem som saknar tillgångar.
Och i takt med att inkomst- och förmögenhetsojämlikheten har vuxit har vänstern skruvat upp volymen i sin kritik mot de växande klyftorna.
Stundtals har Sverige framställts som det nya USA – trots att vi fortfarande är ett av världens absolut mest jämlika länder och ett land som har lägre materiell fattigdom än de flesta andra länder i EU.
Så sent som i maj förra året krävde en mängd LO-toppar med Susanna Gideonsson i spetsen en lång rad skatteförändringar för att öka jämlikheten. Det handlade om ny markskatt, höjd kapitalskatt och ny arvs- och gåvoskatt. Bakgrunden till utspelet var just att ”inkomstskillnaderna ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Det förklaras framför allt av ökade och mer koncentrerade kapitalinkomster” (DN den 17 maj 2021).
”Hur tokig denna ingång i jämlikhetsdiskussionen är uppenbarar sig nu när trenden av ökande tillgångspriser har brutits.”Anders Gustafsson
Vänsterpartiet har, som vanligt, gått längst i sin kritik. ”Med den takt inkomstskillnaderna växt riskerar vi att redan på 2030-talet gå förbi USA, och vi ligger i topp i skev förmögenhetsfördelning”, skrev partiets dåvarande ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i en debattartikel i DN (den 26 mars 2019).
Invändningar om att stigande tillgångsvärden och ökande kapitalinkomster inte innebär att de fattiga har fått det sämre utan bara att de ”rika” har blivit rikare har vänstern systematiskt valt att ignorera.
Hur tokig denna ingång i jämlikhetsdiskussionen är uppenbarar sig nu när trenden av ökande tillgångspriser har brutits.
Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen fallit med över 30 procent (OMX SPI). Bostadspriserna har backat men troligen kan bostadsägarna ha den värsta tiden framför sig. Den statliga banken SBAB menade i sin senaste prognos över svensk ekonomi och bostadsmarknad att bostadspriserna bedöms kunna falla med 20 procent från toppen till botten.
Fallande börs, fallande bopriser och fallande kapitalinkomster är inga bra nyheter för svensk ekonomi. Men för dem som är besatta av den relativa jämlikheten i samhället innebär krisen faktiskt goda nyheter, för när de rika blir fattigare kommer samhället att bli mer jämlikt. Inte för att de fattiga får det bättre, utan för att de ”rika” får det sämre.
Vän av ordning frågar sig: Varför är det ingen från S och V som går ut i media och säger att det är bra med stigande räntor och fallande tillgångspriser?
Dessa samband visar på hur absurt det kan bli när man surrar sig fast vid ett relativt fattigdomsmått. För den som på allvar är intresserad av jämlikhet är den intressanta frågan hur vi skapar bättre förutsättningar för de fattiga att få det bättre än att bekämpa rikedom.
Krisen kanske kan få LO, Vänsterpartiet och Aftonbladets ledarsida att tänka om – men det är nog att hoppas på för mycket.
