Kerstin Davidson: Moment 22 i fårhagen
Den svenska vargstammen växer snabbt. Från att antalet 2021 beräknades till 395 djur hade vi i vintras 460 vargar, enligt uppskattningen som i början på juni publicerades av Viltskadecenter.
Ännu finns inget vargrevir här i Blekinge. Men det är troligen bara en tidsfråga. I vargreviret i grannlänet Skåne föddes i fjol sex valpar, nyligen föddes en ny valpkull i det skånska reviret.
Södra Sverige skulle kunna ha tätare vargrevir, konstaterade för en tid sedan forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Skälet är att stora viltstammar innebär gott om bytesdjur.
Problemet är att södra Sverige också har många tamdjur. Och konflikten mellan besättningar med betesdjur och en tät vargstam är mycket svårlöst.
Framför allt fåren är i riskzonen. Från Svenska fåravelsförbundet rapporteras om en uppgiven stämning bland fårägarna. Varje vecka får förbundet samtal från medlemmar som beslutat sig för att avveckla besättningen på grund av vargens närhet. Oron har tagit över och framtidstron är borta.
Men lösningar då? Från Länsstyrelsen i Skåne manade man nyligen djurägarna att ta in sina djur för natten. Det låter sig förstås göras av dem som har en liten flock får som betar invid gården. Men för större uppfödare, med djur utspridda på olika naturbeten, kan det handla om dagsverken för att samla ihop och ta hem alla djuren.
Återstår rovdjursstängsel och boskapsvaktande hundar. Stängslen är dyra, kostnaden kan bli oöverstiglig för den med vidsträckta betesmarker. De skyddar inte heller till 100 procent. Boskapsvaktande hundar rimmar illa med svensk allemansrätt, eftersom de kan skydda flocken även mot tvåbenta inkräktare. Det blir ett Moment 22 i fårhagen.
”Men vad hände sedan? Jo på klassiskt svenskt maner tillsattes en utredning.”Kerstin Davidson
I själva verket är en stor vargstam ett hot mot den biologiska mångfalden. Om fårägare ger upp avsides belägna beten eller helt avvecklar besättningen väntar igenväxning av värdefulla marker som är livsmiljöer för mängder av arter.
I slutet på maj kom det som såg ut att bli en vändpunkt i den omstridda frågan. Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) gick en riksdagsmajoritet till mötes och förklarade att vargstammen måste minskas kraftigt. Det lär inte ha hänt med Miljöpartiet kvar i regeringen, och det var ett besked som gladde många landsbygdsbor.
Men vad hände sedan? Jo på klassiskt svenskt maner tillsattes en utredning. På så vis förhalas beslutsfattandet, och en konfliktladdad landsbygdsfråga avförs från dagordningen inför valet. Naturvårdsverket har drygt två år på sig att utreda. Under tiden lär vargstammen fortsätta växa.
