Misshandelsdomarna besvärande för Demirok

Politiskt är det inte solklart åt vilket håll Demirok vill föra partiet, men han har talat om en annan ingång vad gäller exempelvis friskolor och vinster.

Under processen med val av partiledare har ett par saker utanför den normala politiken kommit att lyftas. Det ena handlar om en tweet om ”vita män” där Demirok generaliserar om deras förhållande till sanningen. Exakt vad som avses med vita män och på vilket sätt deras beteende skiljer sig från män och/eller kvinnor av eventuell annan hudkulör framgick inte.

Det andra handlar om två misshandelsdomar från 1995 respektive 1999, som Demirok först gick ut med på sin Facebook-sida. I det ena fallet beskriver han sin gymnasietid som att han var rädd att gå till skolan, rädd för att bli misshandlad och rädd för att bli rånad. ”Försvarade man sig inte så råkade man illa, det var min verklighet”, skriver Demirok.

I det andra fallet beskrivs en studentfest i Linköping där Demirok hamnar i onödigt tjafs som leder till bråk.

Demirok förklarar att han valde en annan samhällstjänstgöring än den gräsklippning som han först hade anvisats: ”Jag bad istället att få göra något som verkligen kunde betraktas som en botgöring.”

Expressen skrev några dagar senare om domarna. Det konstateras att i det första fallet dömdes Demirok för att ha skallat en annan elev, enligt vittnen oprovocerat. I det andra fallet handlade det också om en skallning, med en ordningsvakt som vittne. När Expressen frågar varför Demirok beskrivit händelserna annorlunda, förklarar han att ”Jag minns inte så mycket av själva händelsen”. Och när Expressen frågar om domstolens slutsats att det första fallet skett oprovocerat svarar Demirok: ”Jag tänker inte ifrågasätta domens korrekthet i det där.”

Är det då besvärande för en blivande partiledare med så gamla domar? Många hävdar att de är oväsentliga. Det är alls inte självklart.

Att händelserna ligger långt tillbaka i tiden och gör dem betydligt mindre relevanta. Misshandel och skallning i två fall är dock något annat än exempelvis fortkörning eller innehav av cannabis. Om Demiroks medvetet i dag förskönar omständigheterna är det också illa. Även om minnet har fällor bör den typen av extrema händelser, där man dessutom genomgått domstolsprocess efteråt, sitta fast i minnet. Att Demirok dröjde en bit in i partiledarkampen att berätta om domarna är också besvärande.

En partiledare är en självklar ministerkandidat, i princip statsministerkandidat. Då är kraven på trovärdighet höga. Exempelvis posten som justitieminister som ska hantera den grova våldsbrottsligheten i Sverige är knepig att inneha som en gång misshandelsdömd.

För Centerpartiet går det inte att bortse från hur detta kommer att påverka ett framtida partiledarskap. Partiet och Muharrem Demirok får – även om de kommer fram till att det inte har med dagens människa att göra – vara beredda på att frågor kring detta kommer att följa med under hans tid som ordförande. Det hade gällt oavsett parti.