Joakim Broman: Melodifestivalen är public service

"Att producera nyheter och journalistik även där den fria marknaden inte räcker till är public service existensberättigande”, skriver Joakim Broman. Vad public service-uppdraget ska omfatta är en ständigt återkommande och viktig debatt, men om SVT:s uppdrag begränsas kraftigt riskerar vi att inte bli tillräckligt relevanta för delar av publiken. Som också förväntas betala. Och hur skulle det gå till om SVT bara skulle göra sånt som inte fungerar för den kommersiella marknaden? Vem avgör när program har börjat eller slutat vara kommersiellt gångbara?

Joakim Broman nämner Melodifestivalen och Smartare än en femteklassare som exempel på sådant SVT inte bör göra. Men den typen av breda underhållningsprogram fyller en viktig samlande funktion, även i den digitala världen.

SVT:s program ska vara distinkta och ha högsta kvalitet oavsett sort och genre. Det kommer alltid finnas olika uppfattning om vad som är bra och dålig tv, det viktiga är att vi inte dömer ut andras smak.

En eventuell skattefinansiering där alla är med och betalar för public service gör det än viktigare att SVT verkligen finns till för alla. Är alla med och betalar ska alla också få valuta för sina pengar.

Lena Glaser, programdirektör SVT

Svar: SVT försvarar sitt breda innehållsuppdrag, men bemöter inte några av mina argument mot det. Exempelvis pratar Lena Glaser om hur SVT måste vara relevanta för alla. Varför gäller inte det radions P1? Hur kommer det sig att de kan locka publik och få acceptans för sin verksamhet utan att sända sport, tävlingsprogram och lättsam komedi?

Ett annat exempel är Melodifestivalen. Att det programmet har en "samlande funktion" kanske är sant. Men den funktionen hade ju varit lika stark om programmet sänts i TV4.

Ändå satsar SVT miljarder på underhållningssegmentet, samtidigt som den lokala journalistiken går på knäna i många delar av landet. Att man kan ha olika definitioner av public service har väl aldrig framstått så tydligt.

Joakim Broman