Johannes Thernström: Kolskulden växer om skogen blir ett museum
Bakgrunden är den växande debatten i FN och EU om skogsbrukets klimatpåverkan. Resultatet i studien visar att Sveriges och Norges aktivt brukade skogar har en större kolsänka, än skogarna som till stor del inte brukats i Kanada och Ryssland.
Det beror på att skogar som aktivt brukas har fler växande träd, som utgör en större kolsänka jämfört med fullvuxna träd. Därtill var kolsänkan i marken större. Ett annat viktigt skäl varför kolsänkan är mindre i de obrukade skogarna är exempelvis att skogsbränder är vanligare.
Forskarna kom fram till resultatet trots att man inte tagit med så kallade substitutionseffekter i kalkylen: alltså att de fossila utsläppen minskar när trä ersätter betong i fastigheter, när biodrivmedel ersätter diesel i tanken eller när papperssugrör ersätter plastsugrören på snabbmatskedjan. I klarspråk minskar efterfrågan på fossilt när vi tar fram förnyelsebara material från skogen.
”Här finns en viktig skiljelinje i klimatdebatten. Är människan en del av lösningen eller inte?”Johannes Thernström
Med det sagt har politiken i EU gått i motsats riktning. EU-kommissionens skogsstrategi vill att den vanligaste skogsbruksmetoden i Sverige, trakthyggesbruk, ska undvikas. Alltså en skogsbruksmetod som lett till högre skogstillväxt och mer effektiva avverkningar med mindre markbelastning. Från överstatligt håll vill EU också att 30 procent av all svensk skog ska förbjudas att brukas. Trots att EU-kommissionen går stick i stäv mot vad forskningen säger om klimatet, glädjer förslagen aktivistorganisationer som Greenpeace och Naturskyddsföreningen som länge ropat om att människans påverkan på skogen är av ondo. De kan i alla fall inte längre motivera det med klimatångest.
Här finns en viktig skiljelinje i klimatdebatten. Är människan en del av lösningen eller inte? Faktum är att människan i alla tider, i olika grad, har påverkat naturen. Det relevanta är om det är hållbart.
En utgångspunkt är att det man äger vårdar man också. Skogsstyrelsen gick i somras ut med att 60 procent av alla naturreservat är i behov av naturvård. En majoritet av skogsägarna i Sverige är små enskilda ägare med mindre än 50 hektar skog, oftast familjer som ägt samma skog över generationer. Precis som klimatomställningen kräver skogen ett långsiktigt perspektiv. Sällan avverkas träd innan de är 80 år gamla. För varje träd som avverkas i dag planteras två till tre nya träd. Det är Sveriges historiskt starka äganderätt som lett till att mängden träråvara fördubblats på hundra år.
Politiken behöver förstå att skogen inte kan vara ett museum om vi ska klara klimatomställningen.
Johannes Thernström är praktiktant på BLT:s ledarredaktion genom Liberala skrivarakademien
