Karl Marx gör vänstern blind för fakta
När Brottsförebyggande rådet (Brå) häromveckan presenterade sin rapport rev den upp en debatt som har pågått rätt länge nu: den om invandrare och brottslighet. Här kunde Brå dessutom lägga nya fakta på bordet. Utrikesfödda och inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är kraftigt överrepresenterade bland de som har varit misstänkta för brott.
Den stora majoriteten i samtliga grupper är fortfarande icke-kriminell, något som är viktigt att förstå. Men en överrepresentationen är ändå värd att ta på största allvar. Variationen mellan ursprungsland är också stor. Personer med bakgrund i Västeuropa, USA, Norden och Östasien har mycket låg brottsbenägenhet medan personer med bakgrund i Nordafrika och Mellanöstern har högst.
Rapporten gör även ett försök att skärskåda vilka faktorer som skapar överrepresentationen och det är här det mest intressanta framträder. När man kompenserar för faktorer som avser kön, ålder, sociala faktorer samt bostadsort sjunker överrepresentationen kraftigt. Den försvinner dock inte, vilket antyder att det även finns andra förklaringar som snarare har med kultur att göra.
Att hävda att det kan finnas kulturella faktorer som ger upphov till viss typ av brottslighet har länge varit känsligt. Inte minst för att det för vissa ligger obehagligt nära att med sådan vetskap stämpla vissa kulturer som skadliga eller till och med mindre värda. Trots det måste vi ta siffrorna på allvar och inte ducka.
När justitieminister Morgan Johansson besökte Aktuellts studio för att kommentera Brå-rapporten gjorde han dock det motsatta (SVT den 25 augusti).
Flera gånger pressades justitieministern av reportern Jon Nilsson att kommentera om det också kan finnas kulturella förklaringar bakom överrepresentationen. Justitieministern, märkbart besvärad av frågan, försökte då hela tiden styra om samtalet till att handla om de – förvisso mycket tydliga – sociala förklaringsfaktorer som Brå också visar påverkar överrepresentationen.
Han är inte ensam inom vänstern att förringa de kulturella förklaringarna. Samma dag som rapporten presenterades skrev Aftonbladets socialdemokratiska ledarsida överslätande att ”de allra flesta, oavsett etniskt ursprung, håller sig till lagar och regler”. Som om det var detta debatten handlade om. Dagens Arenas ledarsida stämde in i klagosången mot kulturbegreppet: ”Självklart handlar det om klass. Ett samhälle med stora klyftor, där ojämlikheten slagit rot, utsätts för mer brottslighet.”
Vänstertidningen ETC:s ledarsida gick allra längst i korståget mot kulturbegreppet och angrep Morgan Johanssons ”populism” bara för det faktum att han under Aktuellt-intervjun motvilligt avstod från att utesluta att kulturella förklaringar kunde spela roll för överrepresentationen.
”I dagens brottsdebatten är det uppenbart att det synsättet har passerat sitt bäst före-datum. Vänstern måste en gång för alla begrava Karl Marx i brottsdebatten.”Carl-Vincent Reimers
Det är ingen slump att vänstern avskyr att tala om att kultur när vi talar om människans destruktiva beteende. Hela den socialistiska ideologin bygger nämligen på förnekandet av att samhällsproblem kan existera fristående från ekonomiska och sociala faktorer. Något som man har marxismen att tacka för.
Enligt marxismens logik kan nämligen kulturella förklaringar aldrig vara relevanta för att förklara ett destruktivt mänskligt beteende. Karl Marx menade att kulturen, politiken, medierna, ja allt i stort sett kan kopplas till ekonomisk produktion. ”Kultur” är endast är att betrakta som en ”överbyggnad”, en produkt av dessa sociala och ekonomiska förhållanden.
Orsaken är enkel: enligt marxismens logik är det den ekonomiska kampen mellan klasserna som definierar verkligheten, men också historiens riktning. Det var detta synsätt, kallat ”historiematerialism”, som gav klasskampen dess givna och förutbestämda roll i samhället. Varje erkännande av att det också finns kulturella aspekter som också spelar roll för samhällens historiska utveckling blir därmed ett hot mot klasskampen och arbetarrörelsens mål om ett klasslöst samhälle.
I dag är de flesta överens om att historiematerialismen är, om inte helt felaktig så i alla fall en grov förenkling. Kultur handlar om mer än sociala förhållanden. Religion, etnicitet, traditioner, politiska idéer och språk är minst lika viktigt. Både justitieminister Morgan Johanssons och den övriga vänsterns kroniska ovilja att ta i kulturbegreppet visar dock att en hel del av denna marxistiska samhällssyn lever kvar.
I dagens brottsdebatt blir det uppenbart att det synsättet har passerat sitt bäst före-datum. Vänstern måste en gång för alla begrava Karl Marx i brottsdebatten.
