Anders Gustafsson: Jaså, ni har krig? Men vi har ju våra miljökvalitetsnormer!
Runtom i Europa går försvarsindustrierna nu på högvarv. Ukrainarna behöver vapen och ammunition för att försvara sig. Västländerna behöver samtidigt rusta upp för att vara beredda på det värsta – på ett storkrig med Ryssland. Då kan inte lagren vara tomma, vilket de på många håll nu är.
Läget blir inte bättre av att många länder har en försvarsskuld att betala av efter att föreställningen om den eviga freden, trots alla varningar, visade sig vara en illusion.
En, av många, flaskhalsar i den europeiska försvarsindustrin är anläggningar där försvarsindustrin kan testa artilleriammunition och missiler före leverans till de nationella försvaren, eller för den delen till Ukraina. I hela EU finns cirka tio testanläggningar och en av dem finns i Sverige, närmare bestämt i Karlskoga.
Ändå sedan slutet av 1800-talet har man på Bofors i den värmländska bruksorten tillverkat kanoner. Kring förra sekelskiftet tillkom kruttillverkning. Här har man utvecklat produkter som granatgeväret Carl-Gustaf, pansarvärnsvapnet AT4 och inte minst anti-tankvapnet NLAW, som varit så betydelsefullt i försvaret av Ukraina.
I Karlskoga och på Bofors kan man, för att uttrycka det kort och koncist, det här med att skjuta saker. Därför är det ingen slump att man också är enormt duktiga på att kvalitetstesta färdigtillverkad ammunition.
”Men icke. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för testcentret, gör bedömningen att det säkerhetspolitiska läget inte är skäl nog att göra undantag från miljötillståndet.”Anders Gustafsson
Och nu råder, som sagt, högtryck i försvarsindustrin. Alla ska rusta samtidigt. Ukraina behöver mer vapen och mer ammunition för att hålla ryssen stången.
Men att använda en av Europas få testanläggningar fullt ut är lättare sagt än gjort – trots att det största kriget på europeisk mark sedan andra världskriget rasar. Det nu gällande miljötillståndet medger nämligen bara att tester utförs på kontorstider. Efter 18 är det stopp. Likaså på helger.
I miljötillståndet för anläggningen finns en säkerhetsventil som ska kunna användas om verksamheten av någon anledning temporärt behöver utökas, om särskilda skäl så medger. Och den har Bofors testcenter hänvisat till. Kriget i Ukraina måste väl kunna betraktas som just en särskild händelse? I det större perspektivet berörs ju även Sveriges säkerhet av hur väl ryssen bekämpas på den ukrainska svartjorden. Och av hur resten av Europa förmår rusta.
Men icke. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för testcentret, gör bedömningen att det säkerhetspolitiska läget inte är skäl nog att göra undantag från miljötillståndet.
I ett svar till bolaget skriver den statliga myndigheten att villkoret i miljötillståndet ”är tydligt utformat till skydd för omgivningen på grund av bullerstörningar som verksamheten ger upphov till.” Och vidare ”att hög beläggning på grund av det säkerhetspolitiska läget inte utgör undantagsfall som är påkallat av särskilda skäl”.
Jaså, det är krig i Ukraina, säger ni? De måste ha ammunition, säger ni? Jaså, Sverige behöver också ammunition för att försvara sig, säger ni? Vi hör vad n säger. Men vi på länsstyrelsen, vi har minsann också våra miljökvalitetsnormer att förhålla oss till och det är ingen liten sak att rucka på!
Än en gång påminns man om hur fredsskadat Sverige är. Men alldeles oavsett måste högre instans nu gripa in – och det fort. Det är fullkomligt uppåt väggarna orimligt att en av Europas få testanläggningar för tyngre ammunition inte ska kunna användas så mycket det bara går – för att Länsstyrelsen i Örebro ägnar sig åt paragrafrytteri. Står sig beskedet från länsstyrelsen är alternativet att ansöka om ett nytt miljötillstånd – vilket, som bekant, kan ta många, många år. Den tiden finns inte.
Detta är inte en lokal fråga. Det är inte ens en nationell fråga. Det är en fråga om försvaret av Ukraina och hela Europa. Gör om, gör rätt och gör det nu.
