It-attacker är brottslighet och krig i ett
Kommunerna i Blekinges närhet som har drabbats av riktade IT-attacker blir allt fler: Borgholm och Mörbylånga på Öland, Emmaboda och nu även Kalmar, för att nämna några. 2023 uppmättes flera cyberattacker globalt och mot myndigheter i Sverige än någonsin tidigare.
Men IT-attacker mot myndigheters nätverk och enskilda företag pågår konstant. Så kallade botar kan exempelvis tråla systematiskt efter kryphål för att hitta in, och när det lyckas kan de ställa till med stor skada. För några veckor sedan drabbades som sagt Region Blekinge av en rysk hackergrupp och känsliga personuppgifter var i farozonen för att läcka ut. Redan under tisdagen verkade det klart att Kalmar kommun har råkat ut för samma hackergrupp. Deras sätt att arbeta går ut på att de tar sig in i ett system och krypterar dess data. Avsikterna är att hitta känsliga uppgifter som kan vara av värde. Även privatpersoners nätverk kan användas för attacker av olika slag.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har attackerna som kan härledas till ryska hackare mångdubblats. Det här är brottslighet och krig i ett, en sammansmältning av avsikter och mål. Hackergrupperna används som en slags dold armé för att oroa och ytterst destabilisera länder. Detta utgör naturligtvis ett obehagligt hot mot de aktörer som drabbas, inte minst är det ett bekymmer för mindre kommuner med färre resurser. Därför har många lejt ut viktiga tjänster till externa aktörer, exempelvis larmen för äldre. Men inte ens dessa stora aktörer står helt säkra mot motiverade hackare. Förra vårvintern slogs 100 000 trygghetslarm ut i 150 kommuner i Sverige.
Mängden cyberattacker kräver en motarmé av ett helt nytt slag.
Mellan åren 2021-2023 har Säpo, efter beslut av regeringen, inrättat och bygg tupp ett Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC. Fyra myndigheter står bakom NCSC: Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, också känd som FRA. Nog för att Sverige behöver fartyg, materiel och personal till sin försvarsmakt, men de digitala frontlinjerna har bara börjat att byggas upp. Frågan är hur demokratier, med sina långsamma beslutsvägar, i framtiden kommer att kunna möta diktaturernas hänsynslösa användning av alla till buds stående medel.
