Emma Jaenson: Hur tusan ska man äta rätt?
Svenskar gillar halloumi. Mycket. Förra året var ostimporten uppe i 4 000 ton, från 21 ton under 2010 (SVT den 1 juli). Nu verkar det tyvärr som att den delikata osten varken är bra för oss eller för miljön. Enligt Anna Richert, matexpert på WWF “kan [det] faktiskt vara så att det valet (halloumi) är sämre än den köttbit man just valde bort” (Expressen den 2 juli 2019). På Cypern – där en stor del av halloumin kommer ifrån – är antibiotikaanvändningen nämligen omfattande. Cypriotiska djur får ungefär 40 (!) gånger mer antibiotika än de svenska. Och antibiotikaresistens är som bekant ett enormt problem.
Ibland känns det dock lite hopplöst. Hur vet vi att den här grönsaken inte bidragit till barnarbete, slaveri och inbördeskrig? Sannolikt har det du äter någon form av koppling till miljöförstöring, djurplågeri, antibiotikaresistens eller övergrepp på arbetsplatsen. Du är bara lyckligt ovetande än.
Kommer ni ihåg sojaprodukterna som var i ropet tidigare? Det var tills det visade sig att det huggs ner regnskog för att användas som odlingsmark. Dessutom krävs stora mängder konstgödsel som åker ut i vattendrag och förpestar livet för fiskar och andra vattenlevande djur. Inte så miljövänligt alltså. För några år sedan var även Quinoa en het hälsotrend. Det var dock tills det framkom att många bolivianska bönderna, på grund av quinoaproduktionen, led av svält. Det hade också uppstått konflikter om odlingsmarkerna. Jätteräkorna är ytterligare något du ska undvika om du inte vill göra oåterkallelig skada på mangroveträsk. Plastpåsar likaså, som från och med nästa år sannolikt kommer att beskattas extra. Men tror du att du kan känna dig lugn för att kostnaden på plastpåsar ökar? Nej då, tygkassen är värre för miljön, enligt en studie från danska Naturstyrelsen, motsvarigheten till Naturvårdsverket. För att motsvara miljöpåverkan av en plastpåse måste tygkassen användas hela 7 000 gånger.
Ekofrukter då? Nja, de där ananasarna transporteras jättelång väg för att komma till oss här i Sverige. Fairtrade då? Nej, då bidrar du till att skapa ett skyddsnät till de bönder som har råd att köpa Fairtrade-certifieringen och ge dem orättvisa konkurrensfördelar. De garanteras exempelvis en minimiinkomst om priset sjunker och du bidrar till att hålla de allra fattigaste fortsatt fattiga.
Det är en omöjlig ekvation att ta reda på vilka skador vi orsakat genom den där mangon, köttbiten eller saltgurkan. Så det kanske bara är att välja: vilken fråga är viktigast? Är det djurrätt, klimathotet, arbetsmiljölagstiftning eller antibiotikaresistens? Och vilken orättvisa kan du acceptera?
Eller så köper vi bara den svenskproducerade eldosten (som är en svensk motsvarighet till halloumi) i stället. Odla egna grönsaker. Kan du inte göra det, så köp i alla fall närproducerat. Köper du svenska produkter kan du vara säker på att du bidrar till världens bästa djurhållning. Du köper dessutom produkter från ett land med ett av världens lägsta utsläpp av växthusgaser. Vi använder oss inte heller av varken slavarbete eller mängder av antibiotika i produktionen. Vår egen halloumi är helt enkelt det bästa alternativet.
