Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Gör det olagligt att diskriminera den som föredrar kontanter

Sedlar och mynt utfärdade av Riksbanken är lagliga betalningsmedel, då ska man också ha rätt att betala med dem om man så vill.
Publicerad 28 februari 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Man ska ha rätt att betala kontant.Foto: Fredrik Sandberg/TT

När kommer butiker och restauranger sluta att acceptera kontanter som betalningsmedel?

Det kan handla om så lite som om några få år tror forskarna Niklas Arvidsson, på KTH, och Jonas Hedman, på Handelshögskolan i Köpenhamn och Björn Segendorf, Sveriges Riksbank, Stockholm.

Annons

I en studie för Handelsrådet, som publicerades i början av året, menade de att användandet av kontanter minskar så fort att det redan under 2023 kan bli ekonomiskt olönsamt för handlarna att erbjuda kontantbetalning.

Utvecklingen mot det kontantlösa samhället märks redan här i Blekinge.

I slutet av förra året rapporterade BLT att Folktandvården i Blekinge slutar med kontanter (BLT den 22 december) och i augusti berättade vi om att flera restauranger i Karlskrona hade bestämt sig för att vara kontantfria (BLT den 8 augusti 2017).

I december förra året berättade Länsstyrelsen Blekinge i en rapport att antalet bankkassor och bankautomater som tillhandahåller kontanter minskat kraftigt de senaste åren. 2011 fanns det 82 sådana serviceutförare i länet, 2017 var samma siffra 56.

Visst finns det fördelar med att kortbetalningarna ökar och att kontantbetalningarna minskar. Med elektroniska betalningar slipper handlarna kostnaderna för att handskas med kontanter och rånrisken minskar.

Men det finns också uppenbara baksidor med det kontantfria samhället som vi talar allt för lite om.

Riksbankens chef, Stefan Ingves, påminde i en debattartikel i tisdags om att den minskande kontanthanteringen ökar Sveriges sårbarhet. ”Det torde vara självklart att Sveriges beredskap försvagas om vi vid en allvarlig kris eller krig inte i förväg har bestämt oss för hur hushåll och företag ska betala dör drivmedel, proviant och andra förnödenheter”, skriver han (DN den 27 februari).

I detta har Ingves helt rätt. I händelse av krig är det inte alls osannolikt att det elektroniska betalningssystemet slås ut. Händer det kommer efterfrågan på kontanter att öka dramatiskt och då är det oklokt om det kontanta betalningssystemet fasats ut.

Det kontantlösa samhället berör också vår integritet. Om vi enbart blir hänvisade till elektroniska betalningar kommer varje inköp (plats, tid, summa) att registreras, vare sig man vill det eller ej.

Vem som får, eller inte får, tillgång till de elektroniska betalningsmedlen avgörs dessutom av företagen som kontrollerar dem. Vad händer i det kontantfria samhället om dessa bolag stänger ute en handlare? Eller stänger ute användare?

Annons

Men så handlar det givetvis om rätten att faktiskt kunna använda sedlar och mynt som betalningsmedel när man så önskar.

I Danmark, konstaterade Kontanthanteringsutredningen 2014, får en betalningsmottagare inte diskriminera en kontantbetalare i förhållande till den som använder andra betalningssätt, distanshandel och obemannade servicestationer undantagna. Godtar en betalningsmottagare exempelvis betalkort får denne alltså inte vägra någon att betala med kontanter.

Så borde det också vara i Sverige. Sedlar och mynt som ges ut av Sveriges Riksbank är faktiskt enligt riksbankslagen giltiga betalningsmedel. Då ska självklart den som vill också kunna hävda sin rätt att betala kontant.

Anders GustafssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons