Sylvia Asklöf Fortell: Gärna akademiker, men först en rejäl hantverkare
Den usla matchningen på svensk arbetsmarknad är ett akut problem. Fram till 2035 behöver arbetsgivarna rekrytera flera hundra tusen yrkesutbildade ungdomar. Men jämfört med för 15 år sedan är det 10 000 färre elever som påbörjar ett yrkesprogram, varje år. I Blekinge uppger 83 procent av företagen, i en stor enkät gjord av Svenskt Näringsliv, att det är svårt att hitta rätt personal. Det är sämst i Sverige. Rapporten släpptes i februari i år. Fyra av tio rekryteringsförsök misslyckas. Bristerna leder till stora svårigheter för Blekinges företag, enligt Johan Dalén, chef för Svenskt Näringslivs Skåne- och Blekingeavdelning.
Många företag väljer därför att anställa personal utan rätt utbildning. Det säger sig självt att det minskar effektivitet och produktivitet, vilket i sin tur skapar färre skatteintäkter, färre innovationer, och en mindre dynamisk arbetsmarknad. Samtidigt står Sverige inför en avtagande efterfrågan på akademiker, inte minst på grund av den tekniska utvecklingen. Detta skriver Torbjörn Hållö, ekonom vid LO, i en krönika i Göteborgs-Posten i slutet av mars i år.
Ett av de stora problemen på svensk arbetsmarknad kan formuleras så här: Om du har gått en yrkesutbildning kan du lätt byta spår och bli akademiker. Men om du är akademiker är det betydligt svårare att omskola sig till ett hantverksyrke. Det är resultatet av en omodern föreställning, att en akademiker aldrig skulle vilja omskola sig, eller att det automatiskt lönar sig att jobba i ett akademiskt yrke. Alla som har ägnat årtionden åt att betala av svindyra studielån på ibland marginellt högre löner förstår, att ekvationen inte alltid ser ut på det viset - trots vänsterns tjat om motsatsen. Ja, föreställningen om ”akademikern” och ”arbetaren” är rester från industrialiseringens tidevarv. Nu när vi klivit in i ett annat samhälle behövs nya synsätt.
”Det är resultatet av en omodern föreställning, att en akademiker aldrig skulle vilja omskola sig, eller att det automatiskt lönar sig att jobba i ett akademiskt yrke.”
Regeringen tillsatte sommaren 2022 en utredning om denna komplexa problembild, och den 16 februari presenterades resultatet. Där föreslogs en ny form av möjlighet till yrkesutbildning, som inte är en del av Komvux, utan en yrkesskola för vuxna. Denna yrkesskola är tänkt att arbeta i samklang med företagens behov. ”Utredningen bedömer att den främsta målgruppen för yrkesskolan kommer att vara vuxna som vill växla karriär och/eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden,” kan man läsa i sammanfattningen. Utbildningarna ska vara helt inriktade på att eleverna ska gå ut i arbetslivet efter examen.
Det här är en viktig reform. Den täpper till ett stort hål i den svenska utbildningsmodellen. Yrkesutbildningarna måste återta sin status på arbetsmarknaden om inte Sverige ska stagnera. Det är bara sorgligt att det har gått så stark inflation i akademikeryrkena, att de som tidigare var fungerande yrkesutbildningsprogram inte längre kan fyllas. Akademiseringen har gått för långt.
Under omröstningen om det nya pensionssystemet 1958, myntade Socialdemokraterna den klassiska devisen: Gärna medalj, men först en rejäl pension. Idag skulle man kunna säga: Gärna akademiker, men först en rejäl hantverkare.
