Ensam är inte stark

Det är utan tvekan angelägna frågor. Blekinge som region har flera strukturella problem som kräver politiska krafttag. Särskilt tre problem sticker ut:

• Blekinge har störst skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i hela landet. Hela 30 procentenheter skiljer dessa grupper åt.

• Trots några starka industriföretag har Blekinge lägst andel företagande och nyföretagande i hela landet.

• Blekinges ekonomi har haft svag tillväxt sedan finanskrisen 2008. Företagens problem att rekrytera personal med rätt kompetens påverkar.

Som ett led i underlaget för arbetet med den nya strategin anordnade regionen under november och december tre digitala så kallade ”Blekingedagar”, där tjänstemän och politiker diskuterade ämnet. Den sista av dessa gick av stapeln den 1 december.

Blekingedagarna var ett välbehövligt sätt att skapa engagemang och dialog med regionens politiker kring en oerhört central fråga. Föreläsningarna präglades av alla de buzzwords som offentliga tjänstemän gillar att slänga sig med: ”öppenhet”, ”framåtanda” och ”innovationskraft”, något som såklart de flesta tycker låter bra. Den allra viktigaste frågan är dock hur detta ska följas upp med handling och tuffa prioriteringar, något som kräver politiskt ledarskap.

Ett konkret sätt att se hur länet kan arbeta framåt är att se vad man har att lära av historien. En sådan lärdom har med Blekinges Tekniska Högskola (BTH) att göra. Få saker påverkar långsiktigt regioners utveckling så mycket som utbildningens infrastruktur.

För detta måste vi backa bandet tolv år, till den 15 februari 2008. BLT:s läsare kunde denna tag ta del av det beslut som BTH:s rektor Ursula Hass tagit tillsammans med högskolestyrelsens ordförande Akbar Seddigh om att inte gå med i det samarbete med Växjö och Kalmar, det som sedan kom att bli Linnéuniversitetet.

Beslutet var en vattendelare. I flera år hade Växjö, Kalmar och BTH samarbetat inom ramen för vad som kallades ”Akademi Sydost”. Nu skulle det slutgiltiga samgåendet ske för att skapa ett starkt kunskapskluster mellan Kronoberg, Kalmar och Blekinge Län. I stället blev det sorti för BTH.

I tidningen slog ordförande Seddigh fast att ”Ett samgående skulle ta flera år och ta mycket kraft från oss. Kraft som vi nu kan lägga på oss själva”. Högskolan i Växjös rektor dåvarande rektor Johan Sterte var däremot både ”förvånad och besviken” över BTH:s beslut och menade att man ”hade kompletterat varandra väldigt bra”.

Sisådär tolv år efter den där februarifredagen 2008 kan man konstatera att beslutet att inte bli en del av Linnéuniversitetet sannolikt var ett stort misslyckande. 2019 meddelade Linnéuniversitetet att man ökar med hela 4500 studenter, vilket är störst ökning i hela riket. Universitetet har nu 33000 inskrivna studenter. Samtidigt har Växjö och Kalmar i högre grad förvandlats till studentstäder, och sett en föryngring genom inflyttning av studenter. Medelåldern i Karlskrona är nu ett år högre än i Kalmar och två år högre än i Växjö.

Att samgåendet uteblev gör såklart inte att BTH saknar betydelse. Tvärtom. Högskolan har en stark profil inom sitt kompetensområde, inte minst forskningen inom mjukvara som rankas som en av de bästa i världen. Och ingenjörsutbildningarna är en del av näringslivets ryggrad.

Samtidigt går det inte att ignorera tanken om vad ett samgående 2008 hade betytt i dag för kompetensförsörjning i Blekinge, givet Linnéuniversitetets goda utveckling. Campus i Karlskrona och även Karlshamn hade på det sättet kunnat inkludera betydligt fler utbildningar, även utanför det tekniska kärnområdet. Det hade inneburit en större kompetensbas för näringslivet, ett större studentliv och en yngre och än mer attraktiv plats för unga att bo på, i sig en motor för tillväxt och entreprenörskap.

Beslutet 2008 illustrerar också vad som händer när regionala politiker och tjänstemän blir alltför protektionistiska i sitt tankesätt. Då var man rädd över att samarbete skulle dränera länet på det man hade, och satte demonstrativt ned akademiska gränsstolpar där den svensk-danska gränsen en gång hade delat länen åt. I själva verket borde man ha tänkt precis tvärtom.

När våra nationella politiker försvarar EU-samarbete och öppenhet mot omvärlden med att Sverige är ett ”litet exportberoende land” är det en sanning som i hög grad kan överföras till mindre regioner. Just för att Blekinge är litet behöver man också ett starkt samarbete över länsgränserna. Just för att BTH är stolt över sin spetskunskap behöver man också satsa på att få in en bredd från annat håll.

Ledarsidan har via mejl ställt frågan till BTH:s f.d. rektor Ursula Hass om hur hon ser på beslutet 2008 i dag, men har inte fått något svar. Det förändrar dock inte den regionala utmaningen. Samarbete över länsgränserna är fortsatt en nyckelfråga om politikerna i Blekinge tar regional utveckling på allvar.