En tur för mycket i Ronneby – nu får det vara nog
I lördags gjorde Moderaterna centralt klart att de helst ville se tre personer lämna sina poster i Ronneby. En enkel väg ut, får man säga, och ingen av de berörda har heller hittills under den gångna veckan hörsammat uppmaningen.
Men mycket vatten har runnit under broarna sedan dess, och torsdagens kommunfullmäktige blev ett slags crescendo efter rubrikerna i veckan.
Roger Fredriksson gör nu det Roger Fredriksson varit bra på i sin karriär - förekomma snarare än förekommas. Ett spel som mer handlar om egen politisk överlevnad snarare än om vad som är kommunens bästa. Det står klart i och med att han lämnar posten som kommunstyrelsens ordförande till S hellre än till någon inom sitt eget parti.
Fredriksson efterträdde JanAnders Palmqvist som kommunstyrelsens ordförande (KSO), 2010. Då var han hård i sin kritik, både mot den egna företrädaren i Moderaterna, och sin S-företrädare på posten som KSO. Fredriksson menade då att Socialdemokraternas långvariga styre har skadat Ronneby svårt, och att det var dags att kasta ut sosseandan ur kommunhuset.
Det var onekligen nyttigt för kommunen, och det lyckades han med. Men därefter har åren gått. Nu hade det varit läge att göra det rätta, lämna posten till en lämplig efterträdare. Ja, med tanke på den kritik som Fredriksson en gång hade mot sina företrädare, borde det ha skett långt tidigare.
Under torsdagen och fredagen har Fredriksson, förutom den förödande kritiken inifrån, också fått ta emot enormt skarp kritik från tungviktare inom Liberalerna som Nils Ingmar Thorell, och från Roger Gardell, som tycker att M har sålt sin själ. Kristdemokraterna genom Anna Ekberg har tidigare sagt vad hon tycker. Då ska man veta att det inte tillhör kutym att kritisera andra partiers inre liv.
Också Socialdemokraterna i Ronneby undrar vad som egentligen händer. Är någon nöjd med denna så kallade uppgörelse förutom de närmast inblandande?
Oavsett vilka som nu ytterligare väljer att sätta sig i koalition med Moderaterna, kommer man att behöva hantera den så kallade elefanten i rummet. Fredriksson och eventuella koalitionspartners kan tro att det här lägger sig, eller att väljarna glömmer, men ett samarbete mellan S och M är aldrig en liten sak. Det borde absolut inte ingås så här lättvindigt. I synnerhet inte med Ronnebys historia av lång socialdemokratisk hegemoni. Under fredagen framkom det att Lova Necksten (MP) kan ta det sista mandatet i koalitionen, enligt SR. En ytterst märklig och olämplig situation, med tanke på den personliga relation som har framkommit mellan henne och Roger Fredriksson.
När ministrar inte får prata om något annat på sina pressträffar än en viss affär brukar det vara ett säkert tecken att det är dags att ta sin Mats ur skolan.
Har inte den kvoten fyllts med råge för Fredriksson nu? För ingen tror väl att han lämnar styret självmant? Ronnebyborna tycker nog det är hög tid. Om det nu längre betyder något i denna sörja.
