Anders Gustafsson: En person arbetar och fyra byråkrater tittar på
Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har skenat under senare år. Från drygt 133 miljarder kronor år 2009 till drygt 215 miljarder kronor år 2021.
Det innebär en ökning med 82 miljarder kronor, eller 62 procent, på drygt tio år.
Sammantaget har vi i dag 344 myndigheter under regeringen. Av dessa har 141 myndigheter under 50 anställda. Med andra ord är många myndigheter väldigt små med smala uppdrag.
Uppgifterna kommer från före detta näringslivstoppen Leif Östling (Dagens industri den 4 mars) som efter de bevingade orden ”vad f-n får jag för [skatte]pengarna” nu har vigt sitt liv åt ökad skattenytta för svenskarna.
Östling konstaterar dessutom krasst att många nya myndigheter ofta ”tillkommer mer i taktiska politiska syften än på grund av något skriande förvaltningsbehov”.
Så här kan det gå till. En arg opinion, opposition eller en granskande journalist avkräver politikerna besked om vad de avser att göra i en viss aktuell fråga som toppar nyheterna. Politikern på den anklagades bänk svarar med att inrätta en myndighet – för att uppvisa handlingskraft.
Den förra regeringen inrättade exempelvis Delegationen mot segregation, Jämställdhetsmyndigheten och Institutet för mänskliga rättigheter.
”En person utför arbetsuppgiften – en annan utvärderar den, en tredje kommunicerar bilden av den och en femte föreslår förbättringar av hur arbetsuppgiften kan göras mer jämställd, mer inkluderande, mer miljövänlig eller mer effektivt.”Anders Gustafsson
Om sistnämnda myndighet kan man läsa på regeringens hemsida att "Institutet för mänskliga rättigheter ska i enlighet med förslaget i propositionen Institutet för mänskliga rättigheter främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna”.
För oppositionen är det ofta svårt att hålla emot bildandet av nya myndigheter med behjärtansvärda uppdrag. Ingen vill – på goda grunder – vara emot jämställdhet, mänskliga rättigheter eller integration. För de anklagelserna kommer, var så säker, som ett brev på posten till den som opponerar.
Men leder en ny myndighet med en välavlönad generaldirektör i spetsen – med egen it-expertis samt juridisk, ekonomisk och kommunikativ kompetens – till bättre resultat inom området jämfört med om sakfrågorna låg inom en större myndighet? Knappast.
Inte sällan ägnar sig nischade myndigheter åt att kartlägga, samverka och följa och sprida kunskap inom dess gebit. Ofta med resultatet att kärnverksamheter åläggs med uppgiften om att skicka in allehanda statistik – vilket tar fokus och resurser från själva produktionen.
En person utför arbetsuppgiften – en annan utvärderar den, en tredje kommunicerar bilden av den och en fjärde föreslår förbättringar av hur arbetsuppgiften kan göras mer jämställd, mer inkluderande eller mer miljövänlig.
Om mängden myndigheter, regeringsuppdrag och generaldirektörer avgjorde hur bra ett land är skulle Sverige vara paradiset på jorden. Men trots 344 myndigheter hopar sig samhällsproblemen. Må den nya regeringen lyssna.
