Anders Gustafsson: En industri som läggs ner är borta för alltid
Mycket av fokus om hur coronapandemin slår mot jobb och ekonomi har legat på restaurang- och besöksnäringen i och med att restriktioner och förändrade sociala beteenden slagit undan benen för många restauranger och hotell. Här har politiken nationellt och på många håll lokalt vidtagit åtgärder för att hjälpa duktiga entreprenörer att rida ut stormen.
Men också industrin har drabbats hårt av coronakrisen. Industriföretag som är beroende av långa leveranskedjor för sina produkter och som är beroende av internationella marknader för att sälja sina produkter har påverkats av stängda gränser och störda internationella varuflöden.
För industrin är risken också, dessvärre, stor att krisen får mer långtgående konsekvenser än för besöks– och restaurangnäringen. Det lyfts fram i en ny rapport från Sydsvenska Handelskammaren. För även om en nedlagd restaurang är en förlust för en stad är chanserna goda att en ny restaurang kommer i dess ställe när coronapandemin lagt sig och människors beteenden återgår till det vanliga. Så ser det inte ut inom industrin.
En industri som läggs ner riskerar att vara borta för alltid och därmed en viktig del av en lokal ekonomisk infrastruktur. Det beror dels på att det både är ekonomiskt och juridiskt svårare att starta industrier men också på att tjänster alltid konsumeras lokalt medan varor lika gärna kan produceras på andra sidan jorden och skeppas hit. Ingen i Karlshamn kan gå ut och ta en öl i Peking medan bilkomponenter som till slut blir en färdig bil hos den lokala bilhandlaren lika gärna kan tillverkas i Olofström som i Shanghai. Förädlingsvärdet är dessutom inte jämförbart mellan en näring och en annan.
Detta har särskild betydelse för Blekinge. Av de sysselsatta i Sydostregionen – Kronoberg, Kalmar och Blekinge – arbetar drygt 18 procent i tillverkningsindustrin, vilket är långt över riksgenomsnittet på 11,6 procent. Regionens ekonomi är alltså i hög utsträckning exportdriven. Denna kris kan, liksom finanskrisen gjorde, därför slå mycket hårdare mot oss än andra landsändar.
Sydsvenska Handelskammaren menar att det nu behövs strukturella satsningar för ökad produktivitet och långsiktig konkurrenskraft utöver de kortsiktiga räddningspaket vi nu ser. När jag ringer upp Anders Borgehed, regionchef Policy sydost, nämner han tre saker.
Krisen måste användas till att kompetensutveckla friställd eller permitterad arbetskraft så att arbetskraftens produktivitet kan bli högre efter krisen. På så sätt kan företagen inte bara komma tillbaka till samma situation som före krisen utan vara mer konkurrenskraftiga. Exempelvis kan högskolor, yrkeshögskolor och företagens egna lokala initiativ verkställa denna typ av utbildning.
Han efterlyser också infrastruktursatsningar på 5G-teknik – nästa generations mobilnätverk – som kan öka industrins produktivitet. Här måste offentliga och privata aktörer samverka.
Tillgängligheten till internationella marknader är också viktigt för regioner med hög internationaliseringsgrad, så som Blekinge. Med lite mindre fina ord betyder det att människor från andra delar av världen snabbt och enkelt ska kunna ta sig till och från Blekinge, liksom vi till dem. Här ligger regionen och flera kommuner alltså rätt i tiden med sina planer på en internationell flyglinje från Kallinge till flygnavet i Frankfurt och Karlshamns kommun helt fel som inte vill vara med och bidra ekonomiskt till denna viktiga etablering.
Många lokal- och regionalpolitiker har agerat föredömligt för att hjälpa många entreprenörer genom krisen men, den för vår region livsviktiga, industrin får inte glömmas bort. Mer kan göras för att hjälpa Blekinges industri genom krisen.
