Kerstin Davidson: Effekten av ny EU-lag: hundratals miljarder åt skogen

Jo, bakgrunden är de rapporter om läget för natur och biologisk mångfald som medlemsländerna skickar in till EU vart sjätte år, vilket stadgas i EU: s Art- och habitatdirektiv. I rapporterna ska förändringar i miljön i jämförelse med en referenspunkt anges. Flertalet länder har valt året för EU-inträdet som jämförelsepunkt.

Men Sverige sticker ut. De tjänstemän på Artdatabanken som på Naturvårdsverkets uppdrag utfört arbetet har inte följt EU:s vägledning. De har tänkt bort civilisationen och placerat referenspunkten i ett förindustriellt tillstånd, en tid innan människan började påverka skog och mark.

Resultatet är hisnande och placerar Sverige i strykklass.

Vi har fått sämst bevarandestatus i hela EU, och det handlar helt om rapporteringsmetoden, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna. Han hävdar tvärtemot att skogslevande arter har ett bättre läge i Sverige än i många andra länder.

För skogens del skulle det innebära att 2,5 miljoner hektar produktiv skogsmark måste återskapas till naturskogar. 900 000 hektar, som redan är av naturtyp, måste skyddas, allt enligt Skogsstyrelsens analys av förslaget. Skogsstyrelsen har beräknat att det skulle kosta 175 miljarder i ersättning till skogsägare för inlösen av mark.

Utöver detta kommer bortfallet av produktion. Man måste betänka att skogsbranschen är en av Sveriges tunga basnäringar, med ett betydande exportnetto.

På Naturvårdsverket försvarar en ansvarig tjänsteman sättet att rapportera. Sverige gör rätt och andra länder behöver följa efter, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Det här kan ses som ännu ett utslag av svensk självgodhet visavi EU. Sverige vill så ofta gå före och visa vägen för övriga länder.

Men det är också ett problem för demokratin. På myndigheter tolkar tjänstemän lagar och utformar regelverk efter eget huvud och agenda, utan hänsyn till hur det påverkar ekonomi, medborgare eller företag.

För några år sedan intervjuades förre S-ledaren Håkan Juholt, då ambassadör på Island, i Svenska Dagbladet. Håkan Juholt uttryckte där farhågor för svensk demokrati, att den höll på att utvecklas till en teknokrati, ett expertvälde. För detta togs han i upptuktelse av egna partikamrater.

Men tyvärr hade Håkan Juholt rätt och det kan kosta Sverige hundratals miljarder kronor.