Dags att införa studentexamen?

Och nu har varningen blivit verklighet.

Handelshögskolan, som en av de mest prestigefyllda högskolorna i Sverige, kräver nu utöver betyg, minst 1,25 poäng på högskoleprovet för att bli antagen till en utbildning. Enligt rektor Lars Strannegård, görs detta som en “kontrollbesiktning av betygen” (DN, den 31 januari).

I elitskolor som Lundsberg, Campus Manilla och Östra Real, där många av Handelshögskolans studenter kommer ifrån, har elever fått oproportionerligt höga betyg i förhållande till sina kunskaper. Det här leder naturligtvis till en undanträngningseffekt där elever med mindre kunskap tar någon annans plats på högskolor. Elever som förtjänar att komma in, konkurreras ut på felaktiga grunder.

Strannegård beskriver betygskontrollerna: “För oss är det en väldigt tydlig signal att vi är ute efter studenter som har kunskaper och inte betyg. Det är en signal till skolor om att de inte ska fokusera på siffror, utan på kunskap.’’

Grundproblemet i gymnasiet är incitamentet att konkurrera med betyg, snarare än med kunskap. Dåliga betyg är dålig publicitet för skolan, vilket leder till sämre elevunderlag och mindre resurser.

Och betygsinflationen sabbar för alla. Det förstör för duktiga elever som blir utkonkurrerade av dem med sämre kunskaper. Det förstör för lärare som tvingas sätta högre betyg än vad som är skäligt på grund av press från föräldrar eller ledning. Och det förstör utbildningarna på universitet och högskolor där elever med låg kunskap kommer in.

Men Handelshögskolans betygskontroll är kanariefågeln i gruvan. Om betygen från gymnasieskolan fortsätter att vara lika opålitliga, varför skulle inte samtliga högskolor och universitet börja med egna antagningssystem? Och varför ska vi då ha betyg i skolan över huvud taget? Syftet med betyg är trots allt att vara ett kvitto på kunskap.

Förra året tillsatte dock regeringen en utredning för att granska glädjebetygen, vilken leds av Magnus Henrekson som är professor i nationalekonomi. Redan 2017 beskrev han i Kvartal (den 16 november) skolan som en “kvasimarknad”. Incitamenten för skolorna är inte att konkurrera om kunskap utan om betyg och låga krav. Och det saknas ordentliga kontrollorgan. Kunskap eller samhällsvinst prioriteras således ner.

En lösning för att enskilda skolor inte ska kunna sätta glädjebetyg vore att i mycket högre grad centralisera prov som är betygsgrundande. Ett annat alternativ är att fler högskolor och universitet tillämpar egna antagningsprov. Ett tredje vore att återinföra studentexamen.

Att Handelshögskolan själva ser till att de bäst lämpade studenterna antas till utbildningar är naturligtvis positivt. Men det är också oerhört sorgligt att förfallet inom svensk skola har gått så långt.