Bristande engagemang är symptom på bristande ansvar
Allt färre unga engagerar sig i ideell verksamhet, rapporterar BLT (den 27 maj). Under 2023 engagerade sig var fjärde person i en ideell förening. Tidigare år har ungefär var tredje ung person mellan 18-29 engagerat sig ideellt.
Å andra sidan. Det råder knappast brist på engagemang i ungdomsgenerationen.
Anna Snell, verksamhetsledare på Volontärbyrån påpekar att “Vi tror inte att unga är mindre engagerade generellt, utan engagemanget är stort bland unga. Men det är svårare för dem att hitta in i föreningslivet, i civilsamhället” (BLT den 27 maj).
På senare tid har det exempelvis pågått högljudda pro-palestinska demonstrationer med vajande plakat med slagord om “From the river to the sea”. Tält har slagits upp utanför flera universitet, nu senast även på Linnéuniversitetet i Växjö. Greta Thunbergs klimatrörelse Fridays for future har också engagerat många. Folk klistrar fast sig på vägar för att väcka uppmärksamhet för våtmarkerna och kastar färg och tomatsoppa på kulturarvsskatter.
Nej, engagemang är det knappast någon brist på. Det är bara det att engagemanget är väldigt nischat. Och att engagemanget inte drivs genom de gamla etablerade organisationerna.
Men samma trend kan man se även inom de politiska partierna. Där sker inte heller någon större tillväxt underifrån. Och när det skulle kallas till värnplikt intresset även där relativt svalt. Enbart 36 procent av de drygt 100 000 blev kallade. Bland den resterande majoriteten som diskades hade många uppgivit att de var deprimerande eller sjuka. Många unga är kort sagt inte intresserade av att försvara Sverige.
En förklaring till den yngre generationens bristande engagemang bottnar sannolikt i inställning. Känslan av ansvar för det gemensamma tycks ha blivit allt svalare. Man ska inte heller behöva göra eller utsättas för något jobbigt.
Nej, hur ska man kunna försvara Sverige om man är laktosintolerant? Hur ska man kunna engagera sig politiskt om man riskerar att bli kränkt?
”Det ideella arbetet är själva grunden för vad som gör ett samhälle trevligt att bo i.”
Ytterligare en förklaring till det bristande engagemanget kan vara skärmar som stjäl tid från annat. Sannolikt handlar det också om själva arbetet inom ideella organisationer: att sitta i möten, skriva rapporter och protokoll och tvingas ta tid från sin fritid.
Med det sagt är ett välmående samhälle beroende av ett levande civilsamhälle. Det ideella arbetet är själva grunden för vad som gör ett samhälle trevligt att bo i: att människor hjälps åt och bygger tillsammans. Och mycket av det ideella arbetet genererar generellt sett stor samhällsnytta, tänk Sjöräddningssällskapet, Missing People som hjälper Polisen att hitta försvunna människor eller barnverksamheten inom Svenska kyrkan. Eller alla idrottsföreningar.
Ideella krafter är oerhört viktiga för samhället i stort.
Det finns också mängder av fördelar med ideellt engagemang på både ett personligt och samhälleligt plan. Dels ger det en förståelse för det demokratiska arbetet, hur det fungerar att rösta fram en styrelse, sitta i möten, planera och strukturera upp arbetet. Engagemang för ett gemensamt mål skapar också sammanhang och gemenskap.
Och risken med att allt färre engagerar sig ideellt är att viktiga samhällsfunktioner försvinner. Allt färre som engagerar sig ideellt är förödande för demokratin i stort. Men sannolikt handlar det bristande engagemanget om något djupare. Och hur återskapar man känslan av ansvar?
