Tim Svanberg: Blir den enda förändringen ett nytt namn på partiledaren?
Under torsdagen valdes Muharrem Demirok från Östergötland till ny partiledare. Han valdes i ett för partiet svårt läge där många borgerliga väljare lämnade partiet i samband med januariavtalet och just nu verkar de socialdemokratiska väljare man nyligen lockat till sig söka sig tillbaka till Magdalena Andersson.
I den senaste opinionsmätningen klockar partiet runt 5 procent.
Har Muharrem, eller Murre som kan kallas, valts på ett förändringsmandat?
Det finns starka skäl att betvivla att så skulle vara fallet. Förväntningarna från de mest profilerade C-politikerna är såklart att Demirok ska fortsätta på den inslagna vägen. De som hoppats på förändring verkar redan vara på väg åt andra håll och kvar är till stora delar anhängare av status quo.
Det blir tufft för Demirok att staka ut en ny väg i ett sådant klimat.
Eftersom partiet valt den udda vägen att presentera sin valanalys efter valet av partiledare så går det heller inte att lista sig till om partiet över huvud taget efterfrågar några förändringar.
”De som hoppats på förändring verkar redan vara på väg åt andra håll”Tim Svanberg
Efter valet vädrade många Centerpartister offentligt sin kritik mot förd strategi och det kan ju då tyckas märkligt, åtminstone för utomstående, om partiets enda förändring är att byta namn på partiledaren.
Jag har träffat Muharrem flera gånger och stämman i Helsingborg 2002 lär vara den första gången så skedde. Jag har alltid uppfattat honom som engagerad och påläst och genom hårt arbete i partiet har han ju nu nått den absoluta toppen.
Men det är något som gnager i Centerpartiet. Kort efter partiledarvalet gick den nyligen värvade partimedlemmen och tidigare MP-kommunalrådet i Malmö Nils Karlsson ur Centerpartiet med hänvisning till den nyvalde partiledarens undanhållna domar. I Karlshamn avsade sig den före detta gruppledaren Mats Dahlbom medlemskapet nyligen, delvis på grund av lokala förhållanden, men också till följd av att partiet inte längre upplevs som borgerligt.
Samtidigt kommer signaler från Demirok om att han faktiskt är beredd att överge Annie Lööfs linje om att aldrig ge SD inflytande. Demirok ger i en intervju i Expressen (den 2 februari) beskedet att han är beredd att sitta i förhandlingar med M och SD.
Det är klokt att söka kontakt med andra partier om man vill få igenom sin politik. Med nuvarande majoritetsförhållanden saknar beskedet dock praktisk betydelse men kan vara ett steg på vägen mot en mer nykter syn på politiskt hantverk.
Samtidigt är det så att just ett sådant besked från en partiledarkandidat innan vederbörande blivit vald i Centerpartiet troligen hade spolierat chanserna. Om Demirok på allvar vill gå den vägen kommer han med stor sannolikhet möta hårt motstånd i partiet.
Framtiden kommer utvisa om Demirok blir en röstmagnet eller en parentes men helt klart är nuvarande läge där väljarna sipprar ut både högerut och vänsterut är alarmerande och kräver förändring.
