Anders Gustafsson: Antalet ryska spioner i Sverige ska vara noll

Det började redan innan själva krigsutbrottet den 24 februari.

I samband med att varningarna blev allt fler om att en rysk invasion var förestående kom krav kom på att Sverige borde skicka vapen till Ukraina. Det tyckte inte regeringen.

I SVT förklarade Sveriges utrikesminister Ann Linde att ”Vi har väldigt starka regler mot vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer Ukraina på många andra sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror är något av det viktigaste” (SVT den 24 januari). Detsamma upprepades av utrikesministern i SVT Agenda den 13 februari.

Sedan gick det några veckor och så visade det sig att Sverige visst kunde hjälpa Ukraina med vapen. Det var bara för politikerna att bestämma sig.

Men det är långt ifrån det enda lappkastet från regeringen gällande Ukraina.

När försvarsminister Peter Hultqvist (S) i slutet av januari deltog i en försvarsdebatt i SVT Agenda (30 januari) förklarade han mästrande att ”Vi måste vara hederliga nog att beskriva sakförhållanden: Att bygga militär förmåga tar tid” som svar på krav från oppositionen om att ge försvaret mer pengar här och nu.

Sedan gick det några veckor och den 16 mars meddelade försvarsministern, med försvarsberedningen i ryggen, att det svenska försvaret skulle stärkas med nästan 3 miljarder kronor 2022. Den 25 mars meddelade regeringen att den fattat beslut om att lägga fram en extra ändringsbudget som bland annat innebar att Försvarsmakten kan öka sin uthållighet genom att köpa in exempelvis ytterligare drivmedel, livsmedel, fordon och finkalibrig ammunition.

Och är det nu inte dags för Sverige att gå med i Nato?

Nej, nej, nej. Det skulle ytterligare destabilisera säkerhetsläget i vår del av Europa, sa vår statsminister (SVT den 12 mars) – inför bland annat häpna finska öron.

Men som tur väl är var det dock annat ljud i skällan när statsministern medverkade i SVT:s 30 minuter någon vecka senare. Då hette det att statsministern ”inte utesluter Natomedlemskap på något sätt” (SVT den 30 mars).

I tisdags, och som en reaktion på de ryska krigsbrotten i Butja, meddelade utrikesminister Ann Linde (S) att Sverige ska göra som flera oppositionspartier har föreslagit och kasta ut ryska diplomater som i själva verket är underrättelseofficerare. Men bara tre – trots att Säkerhetspolisen i sin årsbok skrev att vad tredje rysk diplomat i själva verket är spion.

Vän av ordning frågar sig varför Sverige över huvud taget ska tillåta att en endaste av de ryska spiondiplomaterna ska vara kvar i landet. Det rimliga antalet ryska spioner i Sverige är noll.

En förhoppning är att regeringen ändrar sig – kanske om någon vecka.