Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Carl-Vincent Reimers: 250 år av marin excellens

I år fyller Kungliga Örlogsmannasällskapet 250 år, som i Karlskrona förvaltar en avgörande del av stadens marina arv. Men regeringen behöver göra mer för att säkra Sveriges plats som marin nation även i framtiden.
Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Publicerad 1 oktober 2021
Carl-Vincent Reimers
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Sjömilitära skrifter ur Kungliga Örlogsmannasällskapets samlingar visades upp i samband med sällskapets 250-årsjubileum under torsdagen.
Sjömilitära skrifter ur Kungliga Örlogsmannasällskapets samlingar visades upp i samband med sällskapets 250-årsjubileum under torsdagen.Foto: Carl-Vincent Reimers

Blekinge var namnet på det första fartyget som byggdes vid Karlskronavarvet 1682, men det råkar även vara namnet på en av de två toppmoderna ubåtar som snart kommer att se dagens ljus på varvet. På ett symboliskt sätt knyts alltså nu cirkeln för en flerhundraårig marin tradition i Karlskrona. En tradition som dessutom inte bara är ett kulturarv, utan en levande industri.

Sedan 1771 har Kungliga Örlogsmannasällskapet varit en bärande del av denna tradition, inte minst i Karlskrona. I sällskapets bibliotek i lokalerna vid Amiralitetstorget finns skrifter som berättar om de många vetenskapliga framstegen på det sjömilitära området som ägt rum här. Här finns unika skrifter av de stora skeppsbyggarna Fredrik Henrik af Chapman och Carl August Ehrensvärd, men också en mängd äldre litteratur från utlandet, inte minst på franska. En påminnelse om den för evigt gränsöverskridande karaktären på vetenskaplig och industriell utveckling.

Annons

I dag söker sig en ökande mängd forskare från hela Nordeuropa till de unika samlingarna. Men det vackra biblioteket används också regelbundet av Sjöstridsskolan som utbildningslokal. Under torsdagen visades det upp för sällskapets ledamöter, i samband med ett seminarium som riktade fokus mot flera centrala frågor för det marina försvarets framtid.

Trots ett levande arv finns det flera frågetecken kring Sveriges framtida roll som marin nation. Vår flotta är högteknologiskt avancerad, men blygsam till storleken och till åldern kommen. Samtidigt saknas en brett förankrad medvetenhet om vårt stora beroende av havet. Att vårt land ekonomiskt och militärt är en ö, beroende av omfattande sjötransporter för vår överlevnad, hörs sällan i den allmänna debatten.

”Men i en tid när USA vänder blicken mot Stilla havet och minskar sitt militära engagemang i Europa, samtidigt som Ryssland och Kina ökar detsamma, kan Europa inte leva kvar i 1900-talet logik.”
Carl-Vincent Reimers

Klart är att regeringen behöver göra mer för att Sverige över tid ska kunna upprätthålla en hög kompetens på det marina området. De nya ubåtar som nu byggs på varvet i Karlskrona är en konsekvens av att regeringen pekat ut just detta som ett nationellt säkerhetsintresse (VSI). Men om Sverige framgent ska kunna fortsätta med detta krävs mer grundforskning och det måste göras innan en ny ubåt faktiskt är beställd.

Sedan 2018 finns Nationellt Undervattenstekniskt Centrum (NUC) förlagd vid Blekinge Tekniska Högskola, men staten behöver ta ett större ansvar om kompetensen ska upprätthållas över tid. Saab har med denna bakgrund föreslagit skapandet av ett nationellt undervattenstekniskt forskningsprogram i likhet med det som redan finns sedan 1994 på det flygtekniska området. Det vore bra om något sådant kom på plats.

Minst lika viktigt för att Sverige över tid ska kunna fortsätta vara en marin nation av rang är dock att utöka samarbete med andra europeiska länder. De europeiska aktörer som historiskt har varit våra givna konkurrenter måste i dag bli partners. Självklart är detta inte en lätt omställning i en bransch där sekretessen är vårdvaluta.

Men i en tid när USA vänder blicken mot Stilla havet och minskar sitt militära engagemang i Europa, samtidigt som Ryssland och Kina ökar detsamma, kan Sverige inte leva kvar i 1900-talet logik. Det samarbete som Saab initierat med det nederländska varvsföretaget Damen för att utrusta Nederländernas flotta med nya ubåtar, är ett steg helt i rätt riktning.

På politisk nivå har ett viktigt steg tagit med skapandet av Europeiska försvarsfonden. Men medan Saab visar både intresse och konkret engagemang för denna fond och vilka finansieringsmöjligheter den skapar för svensk försvarsindustri har försvarsminister Peter Hultqvist (S) mest tittat åt annat håll.

Vi bör kunna kräva större ledarskap än så. Precis som 1700-talets fartygsritningar knappast var pursvenska, utan i hög grad byggde på lärdomar från utlandet, kommer kvaliteten på framtidens marina försvar bygga på vad européerna gemensamt kan åstadkomma. Det är dags att även regeringen inser detta.

Annons
Annons
Annons
Annons