Rapport: Brister i regeringens krisstöd

Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka pandemins effekter på landets kulturliv, och att bedöma samhällets insatser under perioden.

I sin slutredovisning av uppdraget pekar myndigheten ut flera brister i hur regeringen utformade sitt krisstöd i början av krisen.

Kulturområdets behov täcktes bara delvis av de närings- och arbetsmarknadspolitiska stöden eftersom de främst vände sig till kulturaktörer med anställning, skriver myndigheten.

Regeringen har också varit otillräcklig i sin kommunikation, enligt rapporten. Till exempel anses regeringen inte ha informerat tillräckligt väl att man förstod att restriktionerna skulle få konsekvenser för kulturen när besluten togs.

Vidare tycker enligt kartläggningen att informationen om hur de olika offentliga krisstöden förhåller sig till varandra inte har fungerat tillräckligt väl.

Myndigheten för kulturanalys konstaterar dock att insatsernas träffsäkerhet ökade vartefter och att det har funnits en vilja att bättre anpassa stödåtgärderna.

"Inledningsvis präglades åtgärderna av en viss brist på förståelse för kulturområdets komplexitet och det har tagit merparten av 2020 för stöden att bli bättre anpassade till kulturområdets förutsättningar", blir rapportens bedömning.

Myndigheten slår också fast att pandemin har fått mycket omfattande konsekvenser för kulturen. I första hand har dessa orsakats av inställd verksamhet till följd av restriktionerna. Kultur som bedrivs i offentlig regi har klarat sig bättre än verksamheter i ideell och privat regi.

Enligt rapporten är kultursektorn hårdare drabbad än arbetsmarknaden i stort. I mars i år var elva procent färre anställda inom kulturområdet jämfört med i mars 2020. Motsvarande siffra för hela arbetsmarknaden är 1,7 procent.

Vidare pekar man på att kulturbranschen dras med långsiktiga problem bland annat inom finansiering, som fanns redan före pandemin, men som har förstärkts under krisen.