Guillou granskar 1980-talets girighet
Den andra dödssynden
Roman
Författare: Jan Guillou
Förlag: Piratförlaget
Med beundransvärd flit har Jan Guillou nu hunnit fram till den nionde boken i romansviten om den norsk-tysk-svenska familjen Lauritzens öden under 1900-talet. Nu är det åttiotalet som är på tapeten, och det är ingen tvekan om vad Jan Guillou ser som decenniets mest utmärkande drag, nämligen hur den av demokratisk socialism präglade utvecklingen av välfärdssamhället bröts av en nyliberal våg, främst personifierad av Ronald Reagan i USA och Margaret Thatcher i Storbritannien.
”Den andra dödssynd som bokens titel anspelar på är girigheten”
Även familjen Lauritzen smittas av den nya egoismen och råa kapitalismen, och kännetecknande nog blir det fastighetsspekulation man ger sig in på. Eftersom Jan Guillous hjältar aldrig får ha några djupgående moraliska skavanker kommer den familjemedlem boken mest kretsar kring, advokaten Eric Letang, snart att plågad av samvetet lämna verksamheten och av sin vinst donera ett stort belopp till det palestinska motståndet mot Israel.
Den andra dödssynd som bokens titel anspelar på är girigheten, som nu kan framträda med den politiska och ekonomiska skamlöshet som fortfarande starkt präglar rådande ideal. Att skriva historia på det anekdotiska vis som Jan Guillou gjort till sitt särmärke är tacksamt, man kan välja händelser lite som det passar för att utgöra en tendens och sedan knyta sina hjältar till händelserna genom att låta dem ingripa i dem eller förhålla sig till dem. Här får till exempel Fermentaskandalen stort utrymme. Liksom givetvis mordet på Olof Palme. Utredningen ger Jan Guillous tungfotade sarkasmer stort spelrum.