Göteborg, gourmetmatlagning och gamla mord

”Det trettonde fallet” – och den trettonde boken. Kriminalkommissarie Erik Winter är tillbaka, och tillbaka i Göteborg. Redan på vägen från flygplatsen brakar det loss, när bilen framför honom på motorvägen plötsligt svänger rakt in i bergväggen.

Det visar sig att Winter mött den bilkörande och nu medvetslösa kvinnan tidigare, då hon var barn och vittne till mordet på sin pappa. Kan det på något sätt hänga ihop? Och kan det hänga ihop även med morden på några unga studenter och ett gammal lik som hittas inmurat i en före detta fabrik?

Winter funderar över både fallet och livets förgänglighet med sin gamle parhäst Bertil Ringmar, lika mycket på jakt efter ett varför som efter gärningsmännen. Den unge och otålige Dick Forsman ger sig i väg på egen hand och hamnar i trubbel. Det blir Göteborgsmiljöer, gourmetmatlagning och en hel del glas whisky, jazz och en för Winter ny musikalisk upptäckt: Tom Waits. Jodå, han är fast i sina spår och självbedrägerier. Kvar i spanska Marbella finns hans käresta och deras två döttrar, men också ett ultimatum för ett fortsatt liv tillsammans. Ett husbygge som nog mest är ett luftslott.

Fastän mordgåtan får flera förgreningar som inte är självklara är det ändå inte spänningen som är den största behållningen, utan de små ocensurerade utvikningarna från personernas tankar, om stort som smått. Språkligt otypiskt för en deckare, uppiggande för en läsare.