Gerbrand Bakker: Omvägen

Det är ett vanligt grepp numera att hålla läsaren i ovisshet om vad som egentligen har hänt och undan för undan komma med ledtrådar så att läsaren ska kunna pussla ihop ledtrådarna till en stor bild. Det är ett slags sätt att använda sig av den populära thrillergenrens metod att berätta: livets händelser som brott och mysterium som ska lösas och få sin förklaring och skurken som ska få sin bestraffning.

”Omvägen” handlar om Emelie. Hon har i hemlighet hyrt ett hus i Wales och brådstörtat lämnat sitt gamla liv i Holland bakom sig. Men vad har fått henne att göra så? Det är verkligen ett mysterium. Läsaren får ledtråd efter ledtråd och anar snart vad som hänt. Men stämmer det?

”Omvägen” är den nederländske författaren Gerbrand Bakkers andra roman på svenska. Den första heter ”Däruppe är det tyst”. Det är Nilsson förlag som hittat och nu ger ut en av Hollands idag främsta författare. Romanen har sina förtjänster. Det handlar främst om att historien inte riktigt är vad den verkar vara och att slutet är överraskande. Språket däremot är inte helt lätt att ta sig igenom. Om det är översättningen är svårt att avgöra, men det finns ett läsmotstånd att övervinna för att ta sig till slutet. ”Omvägen” är sparsmakad och på det viset modernt berättad. Men jag hade önskat ett fylligare porträtt av Emelie för att verkligen beröras av hennes historia.

Annika Koldenius