Annelie Henrysson: Stenmark, Bert och krampen

Några personer i sänder släpps fram. Oändligt många fler väntar tålmodigt på sin tur.

Låda efter låda med boken "Stenmark - Mästaren" bärs fram och öppnas. Böckerna når aldrig hyllan, landar i stället i framsträckta händer.

Bakom disken står Ingemar. Vänlig, förlägen - hela tiden skriver han. Blickar mot kön som aldrig tycks få ett slut.

Så får han hjälp med signeringen. Självklart inte med att skriva sitt namn men med dess dedikering.

Samtidigt är Bert Karlsson på bokmässan för att lansera sin bok "Bert Karlsson - så blir du miljonär."

Han står i samma monter som Stenmark, faktiskt bakom samma disk.

Men framför Bert Karlsson är det tomt.

Om det är därför han tar de få stegen bort till Stenmark vet jag inte men plötsligt poserar skivbolagsdirektören glatt med legenden.

Kanske vill Bert sola sig i glansen.

Eller är han bara precis som vi andra, ivrig att en liten stund få träffa mannen som trollbundit oss så många gånger under så många år med sin skidåkning.

- Den här mannen var min idol hela min barndom, förklarar en kvinna för sin tonårsdotter.

Flickan himlar oförstående med ögonen. Troligen har hon korn på Clara Henry i montern en bit bort. Henrys böcker säljer för övrigt också som smör på mässan.

Vid det här laget är jag lite trött i både ben och rygg. Det är varmt som i en bastu i mässhallen och trängseln är stor. Utomhus skiner visst solen. Men vi går inte ut. Vi är där vi helst av allt vill vara.

Vad är det som får alla oss människor att vallfärda hit till Göteborg?

Att klämma in oss, att trängas och köa?

Självklart är kärleken till böcker och lusten till att läsa en faktor. Men jag tror att mötet är viktigast.

Att en kort stund få en skymt av någon du beundrar är roligt. Har du tur får du dig en pratstund och en signerad bok.

Fast, och det är väntat; när det är min tur i raden är Stenmark fåordig.

- Får du skrivkramp, undrar jag?

- Jag får kramp. I huvudet, svarar legenden.