Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

När Jan dyker upp så sticker getingarna

Han är getingarnas värsta fiende.
Möt Jan Petersson som gjort det surt för getingarna i 24 år på sitt arbete på Anticimex.
– Folk uppskattar väldigt mycket när man kommer hem och hjälper de med getingbo, säger han.
Holmsjö • Publicerad 16 juli 2018
I 24 år har Jan Petersson jobbat på Anticimex med att bland annat sanera getingar. Och trots att han inte är särskilt omtyckt av de små insekterna så gillar han sitt jobb, ”det är kul att kunna hjälpa människor, säger han.”
I 24 år har Jan Petersson jobbat på Anticimex med att bland annat sanera getingar. Och trots att han inte är särskilt omtyckt av de små insekterna så gillar han sitt jobb, ”det är kul att kunna hjälpa människor, säger han.”Foto: Staffan Lindbom

Det surrar till och på mitt block sitter en geting. Jag viftar till och den flyger sin väg. Ett nybörjarmisstag egentligen. Jag har ju lärt mig att man ska stå still när en geting är i närheten för att inte göra den irriterad.

Det är torsdagsförmiddag och jag och fotografen Staffan befinner oss i Holmsjö där vi precis har anlänt till Hans Hulténs hus. Vi är här för att prata getingar med Jan Petersson på Anticimex som ska sanera de bo som finns i Hans hus.

Annons

– Jag har fem getingbo i huset, men inga av dem är synliga utan är under takpannor och i träpanelen, säger Hans.

Fem bo låter mycket säger jag. Men det beror på vad man jämför med visar det sig.

– Ett år hade vi 14 stycken runt om i huset, då var det lite väl mycket getingar som surrade omkring.

Efter lite småprat är det dags för Jan att sätta igång. Han har jobbat på Anticimex sedan 1994 och har alltså många års erfarenhet. Det första han gör är att kliva upp på en av de stegar som Hans har ställt fram för att ta sig en titt var getingarna flyger in och ut.

– Det är det viktigaste att få en uppfattning om. Ibland kan det ta några minuter innan man märker det.

När Jan väl har gått koll på under vilken takpanna de har sitt bo så är det dags att spruta in det pulver som snart ska göra stor nytta. Innan det tar Jan på sig en dräkt med en stor huva för huvudet, en sådan som biodlare brukar ha på sig.

Jan med skyddsdräkten på som gör att han slipper att bli getingstucken.
Jan med skyddsdräkten på som gör att han slipper att bli getingstucken.Foto: Staffan Lindbom

Han tar därefter fram en stor spruta som det står ”Janne P” på och sedan är det dags att kliva upp för stegen igen. En stor dos sprutas in och det tar sedan 15 till 20 minuter innan getingarna har dött.

– Men alla getingar kanske inte är där när man sprutar in pulvret men de återvänder ju och dör då därefter.

Det var första boet, nu är det dags för baksidan på huset där samma procedur upprepas. Därefter är det färdigklivet på stegar för nästa bo är bakom panelen vid altanen. Fotograf Staffan vill ha lite getingar i omlopp till bilderna och ber Jan att banka lite på väggen så de visar sig. En stor svärm kommer ut och en lyckas sticka Hans.

– Han stack mig igenom tröjan, jag skulle inte ha varit så nära, säger han självkritiskt.

Annons

En stund senare har det nästan slutat surra kring huset, de flesta getingar är nu döda. Men det finns många fler att ta hand om i länet. Ser man till ny statistik framtagen av Anticimex så visar kurvan för saneringar att 2018 går mot ett rekordår och verka slå det tidigare rekordåret 2016.

– Nu är jag ute på mellan 20 till 25 ställen per dag för att enbart sanera getingar. Sedan en vecka tillbaka har det varit extremt högt tryck och jag har fått jobba över flera dagar, säger Jan.

Jan som man skulle kunna kalla getingarnas värsta fiende är dock van. Och han sanera hellre getingar än råttor berättar han.

– Getingar är nog det bästa att sanera, råttor kan vara väldigt svåra. De kan krypa inne i väggarna och kan vara svåra att lokalisera. Så länge man hittar var getingarna går in och ut så är det enkelt.

Efter ha jobbat i branschen i så många år så är det lätt att tro att han ofta blir getingstucken även om han har sin skyddsutrustning. Men det händer faktiskt bara någon gång per år.

– Har man skyddsdräkten på sig är det ingen fara, men ibland när det är långt inne på en vind så blir det för varmt och man struntar i dräkten. Då har jag blivit getingstucken och det händer väl ungefär en gång per år.

Och skulle det inträffa och han får en reaktion av det så har han en adrenalinspruta i bilen.

– Men jag har faktiskt aldrig behövt använda den, men det är en trygghet att den finns om det behövs.

Trots risken för att bli getingstucken så stormtrivs Jan med sitt jobb.

– Det är en kombination av att man får vara ute mycket, att det är fritt och att man hjälper människor.

Annons

Intervjun lider mot sitt slut och det är dags för Jan att bege sig för att hjälpa nya människor. Och innan dagen är slut kan jag bara gissa på att han hunnit irritera ytterligare några hundra ilskna getingar. För han är ju trots allt deras värsta fiende.

bild 1/9
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
180712 CAPTION
Samuel AbrahamssonSkicka e-post
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons