– Man kanske kan skämta och säga att detta är bättre än Liseberg, säger Helena Lönegård, platschef på Saab i Karlskrona och produktionschef för affärsområdet Kockums.

Tillsammans med kommunikatören Joachim Hallor och projektledaren Rickard Resebo stiger vi ombord i en hisskonstruktion för att hissas 32 meter upp. Destinationen är skrovhallens tak.

Här har varken de själva eller någon journalist tidigare varit.

– Det är exklusivt. Väldigt få av de som arbetar på varvet har varit på taket, berättar Helena Lönegård.

Nedanför breder varvet ut sig. Här arbetar nära 1 000 medarbetare och minst fyra av Saabs sex affärsområden finns representerade.

Sedan Saabs uppköp av Kockums år 2014 har antalet medarbetare i det närmaste tredubblats. De renoveringar och ombyggnader som genomförts sedan dess har varit ett av Sveriges största industriprojekt.

– Renoveringen av skrovhallen är en av de sista pusselbitarna. Vi gör en ny fasad och tilläggsisolerar hallarna. Det gör verksamheten energisnål och ger en tempererad miljö. Arbetsmiljön blir betydligt bättre, säger Helena Lönegård.

Varvsområdet är en del av UNESCO:s världsarv. Det har man under renoveringen tagit hänsyn till. Bland annat går det nybyggda kontoret i samma ton som varvsmuren.

Från norr till söder är svetshallen, mellanhallen och skrovhallen tillsammans 300 meter lång. Där byggs nu två nya ubåtar i ett flöde för att slutligen sjösättas i södra änden.

Senast en ubåt sjösattes var i juni 2019 då HMS Uppland hade halvtidsmodifierats. Det var ett stort ögonblick med ceremoni och medial uppståndelse, inte minst för de som arbetat med att uppgradera ubåten..

– Jag som kommer utifrån slås av vilken stolthet det finns inom företaget, vilket samhörighetskänsla vi har.

– Vi är stolta skeppsbyggare. Det ligger i vårt DNA, tillägger Helena Lönegård.

Inför visiten på taket har teamet försetts med hjälm, skor med stålhätta och gula reflexvästar. Säkerheten är viktig och sekretessen är stor. Den har ökat sedan Saabs förvärv.

– Sedan 2015 när fick vi kontrakt att bygga ubåtar på varvet har sekretessen ökat, säger Joachim Hallor.

Joachim Hallor pekar på en orange metallskiva som står upp från skrovhallens tak. Det är resterna av en port som inte använts på länge och som kommer att tas bort.

– Vi har fått tillåtelse att ta bort den. Men däremot ska pylonerna, alltså pelarna, stå kvar och kläs vita, säger Joachim Hallor.

Det är ett krav från stadsarkitekten, eftersom de, precis som mastkranen, är en del av Karlskronas siluett.

– Det är speciellt att bedriva så en så komplex verksamhet, mitt i ett kulturarv, säger Helena Lönegård innan vi hissas ner från taket.