Nosade sig till nationellt silver

Två av Sveriges absolut bästa eftersökhundar finns i Blekinge. Mer bestämt i Mörrum, där Christer Thomasson och hans två jaktgolden retrievers Indra och Nova finns.

Föregående helg tävlade de i eftersökning i dubbelekipage, tillsammans med hundförare Sven-Erik Harrysson. Det är inte första gången som ekipagen rönt framgång, hela vägen upp till SM-nivå.

Hundekipagen har gått segrande ur kretsfinalen, länsfinalen, finalen i Region Götaland och slutade på andraplats under SM-finalen.

Bakom framgången ligger dels omfattande träning och en hel del skarpa uppdrag i egenskap av eftersökshundar i olika viltdjursfrågor. Christer Thomasson är eftersöksjägare och Sven-Erik Harrysson kontaktperson inom det nationella viltolycksrådet. Då det krävs rycker de ut på eftersök, bland annat efter trafikrelaterade viltolyckor.

– Varje år sker det ungefär 60 000 viltolyckor i Sverige, säger Christer Thomasson. Av dessa sker ungefär 300 stycken i Karlshamns kommun, och runt 2 000 i hela Blekinge, varav knappt hälften kräver eftersök.

Trots det höga antalet är mörkertalet stort. De berättar att runt 20 procent av alla viltolyckor aldrig anmäls vilket innebär ett lidande för djuren men också en fara om man stöter på skadedrabbade djur i skog och mark.

För egen del räknar Christer Thomasson med att han genomför mellan 30 och 50 eftersök per år, med sina jaktgolden retrievers. Båda hundarna har genomgått Svenska Kennelklubbens viltspårsprovet, där de fått den finaste utmärkelsen en spårhund kan få: Svensk Viltspårchampion.

– Jag valde jaktgolden retreivers eftersom vi ville ha en hundras som fungerar lika bra som familjehund och för jakt, eftersök, spårning och apportering.

Det är inte bara hundens skarpa luktsinne som är nyckel till framgång. Även samspelet mellan hund och hundförare har stor betydelse.

– Du måste kunna släppa hunden och lita helt på den, beskriver Christer Thomasson. De har mer än 200 miljoner luktreceptorer i sin nos. Jämför det mot människor som enbart har ungefär en miljon receptorer i näsborrarna.

– Det kan jämföras med en fotbollsplan och ett frimärke.

Det skarpa luktsinnet behövs. Ju längre distans det är till målet, desto tuffare blir uppgiften att hitta sökobjektet. På vägen finns risken att hunden distraheras av mängder av andra lukter som sammantaget försvårar spårningen.

– Visst hade det varit roligt att vinna, men detta är ändå ett kvitto på vad vi är kapabla att uträtta, menar Christer Thomasson. Marginalerna i tävlingen, och finalen i synnerhet, är mycket små.

Han lyfter fram hundarnas skicklighet, men också vikten för folk att veta hur de ska agera vid en viltolycka.

– Ring 112 och om djuret lämnar platsen skadad så märk alltid upp platsen, säger Christer Thomasson. Hunden är vår ovärderliga partner. De är de riktiga hjältarna.

Bakom framgången finns många års träning. I uppbyggnadsfasen tränar de minst en gång i veckan.

– Vi brukar göra så att jag lägger spår genom att dra klövar i marken, ibland upp till tusen meter, och sedan får det vila i ett dygn innan Christer kommer ut med hundarna, berättar Sven-Erik Harrysson