Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Fem goda skäl att delta i det svenska körundret

Över en halv miljon svenskar kan inte ha fel. Det är inte bara roligt att sjunga tillsammans. Vi mår bättre också – både psykiskt och fysiskt.
Det vet forskarna, som numera inte bara fokuserar på det som historiskt kallats ”det svenska körundret”.
Publicerad 6 november 2019
Sverige är ett riktigt mirakel vad gäller körsång. Det kan 600 000 körsångare skriva under på. Men frågan är varför vi mår så bra av att sjunga tillsammans.
Sverige är ett riktigt mirakel vad gäller körsång. Det kan 600 000 körsångare skriva under på. Men frågan är varför vi mår så bra av att sjunga tillsammans.Foto: Fredrik Sandberg / TT

Det brukar sägas att den svenska körrörelsen föddes i Uppsala 1808. Mitt under det svensk-ryska kriget i Finland genomförde studenter där en sjungande fredsmarsch. Tanken var att när man sjöng tillsammans i olika stämmor skulle man känna samhörighet i kampen för något större än den enskilda individen. I detta fall nationell frihet.

Nu gick det ju som det gick med den saken. Men även om Finland gick förlorat hade en ny folkrörelse sett dagens ljus.

Annons

Under hela 1800-talet växte olika sorters körer fram, många med syftet att förena och bygga upp människor, inte minst inom väckelse-nykterhets, och arbetarrörelsen. Och vid 1800-talets mitt började även kvinnor att delta i körsången, tidigast inom frikyrkorna.

Efter andra världskriget fullkomligt exploderade körsjungandet i Sverige. Och vid millenieskiftet presenterades den ansedde musikforskaren och kördirigenten Richard Sparks sin avhandling The Swedish choral miracle, som grundades på frågan hur ett så litet land som Sverige kunde åstadkomma så mycket körsång av så hög klass.

Hans slutsatser handlar bland annat om en statskyrka med professionella körledare och organister, Sveriges radio som främjade svensk musik och skolorna som förde traditionerna vidare i ett land med stort intresse för föreningsliv.

Numera kanske forskarna skulle trycka hårdare på det faktum att många som sjunger i kör lovsjunger välbefinnandet.

För 600 000 körsångare kan väl knappast ha fel?

Här är några av de slutsatser som modern forskning har dragit vad gäller sång och hälsa.

1. Kan ge glädjeorgasm

När man tar i och ger hals får man samma lyckoeffekt som när man motionerar eftersom den fysiska ansträngningen sätter fart på endorfinerna. Musik som vi tycker om frisätter dessutom ämnet dopamin som triggar belöningssystemet och ger oss en lyckokänsla. Enligt Gunnar Bjursell, professor i molekylär genetik och biologi, kan en ”peak emotion” av en musikalisk upplevelse jämföras med en orgasm. Men det är inte det enda ämnet som påverkas i kroppen när man sjunger.

2. Mer gemenskap, mindre stress

För många körsångare är gemenskapen och känslan av att ingå i något större en stor glädjekälla, som gör att de mår bättre. Men det har faktiskt också visat sig att det frigörs mer av hormonet oxytocin (som produceras och lagras i hypofysens baklob) när man sjunger än när man sitter ner och pratar med samma människor.

Annons

Oxytocinet anses nämligen spegla en känsla av gemenskap. Det dämpar oro och ångest, bättrar på inlärningen – och startar förlossningen när det är dags att föda. Allt enligt Töres Theorell, professor emeritus, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. Han kan redovisa forskning, där personer som vaknar upp efter en hjärtoperation och omedelbart får lyssna på musik som de har valt själva har fått en ökad oxytocinhalt i blodet, jämfört med den patientgrupp som har vaknat upp i tystnad och fått en sjunkande oxytocinhalt. Enligt denne professor kan man inte bara få tillfälliga förändringar. Om man sjunger i kör en gång i veckan under längre tid kan det även bli mer ”långvariga gynnsamma omställningar av hormonsystemen”.

3. Stabilare blodtryck

När vi tar i och sjunger regleras pulsen och hjärtverksamheten, vilket i sin tur ger ett stabilare blodtryck. Detta, tror många forskare, hänger ihop med den andningsteknik man använder vid sång, som skulle kunna liknas med meditationens lugnande djupandning.

För djupandas är precis det vi ska göra. Vi ska dra luften långt ner – och inte toppandas så att inandningsluften fastnar i "Dead space" (Kallas ibland för döda rummet) där den inte fyller den funktion som meningen är.

Nej, luften ska djupt i magen så att den når de pyttesmå blodkärlen, som sitter vid lungorna för att samla upp syret som ska pumpas ut i kroppen. Dessa ser också till att avfallsprodukten, koldioxid, lämnar kroppen med utandningsluften.

Tips

Testa din djupandning

Ett enkelt sätt att testa djupandning är att lägga dig på sängen med en bok på magen och dra in djupa andetag genom näsan och ända ner i botten av lungorna. Föreställ dig att du har lungorna där tarmarna sitter. Boken ska röra sig och nästan tippa överstyr.

När du står, sitter eller rör dig, försök släppa ner axlarna så att du öppnar upp bröstet och frigör andningsvägarna.

Blir du stressad, arg eller känner att du förlorar greppet om situation; ta några djupa andetag.

Inom yogan finns olika andningstekniker så att du lär dig styra din andning. En enkel övning är att andas in och ut genom en näsborre i taget. Håll för höger näsborre och andas in genom vänster. Byt näsborre och andas ut genom höger medan du håller för vänster.

4. Immunförsvaret stärks

En tysk studie visar att mängden IgA-antikroppar, som utsöndras i munhålans slem och saliv, ökar när man sjunger i kör. Allra störst effekt på immunförsvaret blir det när man sjunger inför publik.

5. Som ett motionspass

När man sjunger stimuleras stora muskelgrupper i kroppen, till exempel mellangärdet och bröstkorgen. Diafragman masserar bukorganen och lungorna får träna.

Källa: Det svenska körundret, Sveriges körförbund, Forskning & framsteg

Kerstin PorshedSkicka e-post
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons