Till beslutsfattare på funktionsstödsnämnden
Vi känner som anhöriga stor oro för de sparåtgärder funktionsstödsförvaltning har valt att genomföra på olika gruppboenden och på Stärkelsevägen. Det kommer innebära betydlig försämring av livskvalitet på brukarnas vardag och utöka stress bland personalen.
Förut hade gruppboenden tillgång till en egen buss som möjliggjorde gemensamma utflykter på helgerna. För några år sedan togs bussarna bort av kostnadsskäl. Efter detta blev det nästintill omöjligt att göra några utflykter på helgerna eller under semestertider. Det finns brukare som inte klarar av att åka kommunalt och det finns brukare som inte har rätt till färdtjänst.
Möjlighet till aktiviteter och egen tid är begränsade. Varje brukare får egen tid under några timmar var sjätte vecka i dag. Enligt informationen vi fått till oss blir det förändring på detta från och med den 1 maj 2024. Egen tid försvinner och det blir gemensam tid i stället. Brukarna blir tvingade gemensamma aktiviteter oavsett om de vill eller inte. Alla brukare klarar inte ens av gemensamma aktiviteter.
LSS-handläggarna nekar möjligheten till kontaktperson eftersom man anser att boendet ska kunna fixa aktiviteterna till brukarna. Brukarna har olika behov och olika förutsättningar och med de nya reglerna kommer hoppet om en meningsfull fritid försvinna helt och hållet.
Varje brukare har rätt att ha en ADL-dag varje vecka då en från personalen ska hjälpa brukaren med diverse ärenden som handla, tvätta, städa, gå på frisören m.m. Enligt nya reglerna ska en personal arbeta ensam måndag och fredag klockan 9-12, onsdag klockan 9-13, tisdag-torsdag klockan 9-14. Om någon brukare blir sjuk då ställs allting om. En brukare har till och med fått avboka ett flertal tider hos tandhygienisten eftersom det inte funnits personal som kan följa med. Ska man vänta sig att alla ärenden ska göras på kvällen när det finns två personal på plats? Och att bokade tider till olika instanser avbokas varje gång någon i personalen blir sjuk?
I dag arbetar personal ensam på helgerna mellan 10-14. Denna person förväntas ta hand om och hjälpa alla brukare som är hemma och laga mat till alla. Hur ska personen i frågan klara av allt detta ifall någon brukare blir sjuk? Eller en brukare får epilepsianfall?
Hur kan funktionsstödsförvaltningen säkerställa att det finns personal som kan aktivera brukare och hinna umgås med dem?
”Hur säkerställer kommunen att brukarna inte börjar må sämre och att de kan känna sig trygga?”Anhöriga och brukare
Det finns något som heter samverkanspass. Då ska det finnas en från personalen som finns som backup ifall någon ordinarie blir sjuk. I dag har reglerna blivit ändrade så att backup-personen ska kunna hoppa in även i andra boenden. Denna förändring kommer öka pressen och stressen bland personalen och brukarna. Personalen vet aldrig var de eventuellt måste hoppa in. Brukarna får möta ny okänd personal som inte har någon aning om deras rutiner eller funktionshinder. Det resulterar i att brukarna blir oroliga och börjar må sämre. Risken till epilepsianfall och ångest kan öka. Vem tar ansvar för detta? Brukarna behöver trygghet, lugn, kontinuitet och stabilitet. De behöver ha egen personal, som de känner och som känner dem, för att de ska må bra.
Dessa nya regler ska även gälla under sommaren då brukarna är lediga från sitt jobb eller daglig verksamhet. Hur säkerställer funktionsstödsförvaltningen att brukarna får en bra sommar utan att de behöver vara instängda som boskap i sina boenden utan stimulans? Hur säkerställer kommunen att brukarna inte börjar må sämre och att de kan känna sig trygga?
Med hopp och tro för ett bättre liv till våra funktionshindrade ungdomar.
Anhöriga och brukare
