Hon är chef för 13 kyrkor

Kyrkovalet närmar sig. Förhandsröstningen är i gång inne i Kyrkans hus i Ronneby.

Kyrkoherde Gunnel Alvhäll får frågor om vad kyrkoavgiften används till. En församlingsmedlem vill veta om han verkligen kan få något för den i sin del av det stora pastoratet.

– Det har jag svarat att det får han. Vi har verksamhet i alla delar och jag har berättat om det. Avgiften går inte bara till byggnader, säger Gunnel Alvhäll.

Hon har varit kyrkoherde på Öland i många år, och ställts inför utmaningen förut med kyrkor på flera olika platser.

Verksamhet ska hållas levande nära medlemmarna med barngrupper, körer, konfirmandundervisning, äldreverksamhet och stöd till utsatta.

Samtidigt ska kyrkor från olika århundraden hållas i skick, kanske behöver repareras eller anpassas till en ny tid. Gudstjänster ska firas under hela kyrkoåret. Bröllopspar ska vigas. Begravningar ska förrättas och kyrkogårdar få nya kvarter. Ogräs ska rensas.

Det ska också finnas beredskap för kriser och sorg.

– Jag funderade innan på vad det skulle innebära med så många kyrkor. Jag är tacksam över erfarenheten jag har från Öland. Vi gör det tillsammans, medarbetare, förtroendevalda och frivilliga, säger Gunnel Alvhäll.

2006 blev Gunnel Alvhäll kyrkoherde i Bräkne-Hoby församling med en enda katedrallik kyrka mitt i byn. Tiden i en mindre församling med en kyrkobyggnad blev drygt fem år.

När grannpastoratet Ronneby behövde en vikarierande chef, tillfrågades Gunnel Alvhäll. Under en tid var hon kyrkoherde i både Bräkne-Hoby och Ronneby, innan de båda församlingarna gick ihop i ett pastorat 2014.

– Det var en nödvändighet.

Bräkne-Hoby finns kvar som egen församling, men delar organisation med och styrs av samma kyrkoråd och kyrkofullmäktige som Ronneby församling.

Antalet medlemmar har minskat i Svenska kyrkan efter att den slutade vara en statskyrka. Orsakerna är flera. Medlemmar har lämnat. Men tillströmningen av nya är också mindre. Före 1996 blev nyfödda medlemmar om de hade en förälder som var medlem i kyrkan. Numera krävs ett aktivt val och ett dop för att bli medlem i Svenska kyrkan.

Men också den stora omflyttningen in till städerna påverkar. I städerna finns mycket som tävlar om uppmärksamhet och intresse. Människor har olika religioner och trosuppfattningar eller ingen alls.

En landsbygdsförsamling har ofta större andel av befolkningen som medlemmar jämfört med en stadsförsamling.

De senaste hundra åren har det blivit färre människor på landsbygden. Det finns församlingskyrkor som berättar om tidigare folkrika bygder. Men också om människorna har blivit färre runtomkring kan engagemanget vara, och är ofta, fortsatt starkt. Alla 13 kyrkor används.

– Det finns olika traditioner på varje plats och vi vill bevara allt det goda som finns. Det är väldigt viktigt att en kyrka kan vara öppen. Det ska gå att gå in och sitta ner, tända ett ljus, säger Gunnel Alvhäll.

2017 har Ronneby pastorat 19 500 medlemmar. I en kommun med 29 000 invånare är det lite mer än två tredjedelar av befolkningen. Runt 2200 är barn och ungdomar under 16 år.

För första gången på över tio år är det inte en ny organisation, som står för dörren i Ronneby efter kyrkovalet.

2006 blev kyrkorna i Backaryd, Eringsboda och Öljehult, och samhällena kring dem, en del av Ronneby församling. Dit hörde redan Heliga kors kyrka och kyrkorna i Kallinge, Bredåkra, Möljeryd och Saxemara.

2010 växte Ronneby församling österut med Listerby, Förkärla, Edestad och Hjortsberga.

2014 nåddes kommungränsen västerut, när Bräkne-Hoby församling blev en del av Ronneby pastorat.

– Nu går det inte att växa mer, säger Gunnel Alvhäll.

Hon har varit präst i 40 år, efter att tidigt ha bestämt sig för att det var det hon ville. När hon prästvigdes 1977 i Växjö stift var det ännu inte så vanligt med kvinnliga präster. De som vägrade att prästvigas ihop med en kvinna, behövde inte, utan vigdes senare.

– Det var jag och två män på dagen, och sedan vigdes de övriga. Men det blev den sista särvigningen. Efter mig upphörde det, säger Gunnel Alvhäll.

Här kan du läsa de tidigare delarna i serien:

Del 1, Biskop Johan Tyrbergs viktiga val

Del 2, Kyrkopolitikern som vill kunna påverka kyrkans framtid