Fotograf: ”Skolfotona har gjort en digitaliseringsresa”

Varje år fotograferas 1,2 miljoner barn i Sverige. Förr var det vanligt att elever bytte skolfoton med varandra och klistrade in i kompisböcker. Då skickades skolfotona hem i brevlådan utan att föräldrarna hade sagt ja till det.

– Det var ingen bra lösning. Föräldrarna hade inte bett om bilderna och många gånger hann deras barn hem före dem och klippte upp kuverten – då var föräldrarna tvungna att köpa. Det var inte populärt, säger Atle Andersen, verksamhetschef på Photomic som är ett av Sveriges ledande skolfotoföretag och som ligger i Svängsta.

Han säger att pressen på föräldrarna som fanns förr har försvunnit.

– Men det tycks finnas kvar i bakhuvudet på folk. Det känns som att argumenten mot elevkorten bygger på en gammaldags uppfattning.

Den största förändringsresan för skolfotona kom runt 2012 när företagen gick över till digitala bilder. Med digitaliseringen infördes också en kod som skickas till föräldrarna och som behövs för att kunden ska kunna förhandsgranska och välja ut bilder – om man vill köpa.

– Känslan av köptvång har försvunnit med koden. I dag är det snarare skolorna själva som använder elevkorten Skolpersonalen använder bilderna i undervisningen sedan den har blivit mer och mer digital.

Har elevfotona ökat eller minskat sedan digitaliseringen?

– De har ökat. Vi säljer fler elevfoton än tidigare och det beror just på att bilderna används i undervisningen Det är ännu tydligare i förskolan. Där skrivs bilderna ut och används till diplom, namnskyltar, veckans hjälte till exempel och även personbilder.

Enligt Atle Andersen blir den egna elevens identitet allt viktigare när allt fler skolor går över till ett digitaliserat undervisningssätt.

– Skollagen har också ändrats så att alla elever ska ha datorer inom två år. Elevbilderna finns då i elevernas mappar och används till skolans nytta.

Genom skolfotoföretagen finns det enligt Atle Andersen system som gör att personuppgiftslagen kan följas.

Yamile Lindgren