Organiserat vansinne i Lund

Josefine Waldenström är chef för karnevalssektionen Klipperiet och hon ansvarade tillsammans med ett 50–tal medarbetare för att dokumentera Lundakarnevalen genom rörlig bild.

Hon har jobbat nästan heltid med karnevalen sedan i september, helt ideellt, samtidigt som hon pluggat mediehistoria samt medie– och kommunikationsvetenskap.

– Karnevalen är det största som händer i Lund och den hålls bara vart fjärde år. Så varför inte ta chansen att vara med? säger Josefine Waldenström.

Så vad är Lundakarnevalen? Siffrorna är imponerande: Den har anor från 1849, har överlevt två världskrig och vänsterrevolten 1970. Under tre dagar vart fjärde år spärras Lundagård i centrala Lund av och fylls med musik, mat och ett stort antal större och mindre nöjen som planeras, byggs och framförs av studenter.

Under några timmar på lördagen och söndagen spärras hela centrum av. Då går karnevalståget med 1 400 deltagare fördelade på 13 orkestrar, 20 stora och 11 mindre ekipage.

Mottot är att roa andra genom att roa sig själv. Och för första gången i karnevalens 165–åriga historia leds hela jätteorganisationen av en kvinna: karnevalsgeneralen Fanny Ramel.

– När jag i fredags gick ut på scenen vid invigningen och såg allt folk blev jag verkligen tagen. Tänk att så många ville komma för att se vad vi har gjort, säger Fanny Ramel.

Och visst blev det en succé, trots att det regnade en stor del under den sista karnevalsdagen i går. Det påverkade publiktillströmningen men inte stämningen bland studenterna.

– Det har varit så överväldigande. Allt är större än väntat. Vi är ett tight gäng som jobbat nära varandra väldigt länge. Man blir faktiskt lite blödig när man tänker på det, säger Josefine Waldenström.

Men för henne och medarbetarna är arbetet inte avslutat då karnevalsområdet rivs tidigt på måndagsmorgonen. Då har de över 100 timmar råmaterial att gå igenom som ska sammanställas till dokumentärfilmen.