Flyktinggranne gör inte att svenskar flyttar

"Vill Svensson bo med Svensson?"

Så lyder rubriken till en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). De senaste decennierna har befolkningsökningen till stor del drivits av invandring, och det här har bland annat lett till diskussioner om bostadssegregation och hur den ska kunna minskas. Men är det så att svenskfödda väljer att ge sig av när flyktingar flyttar in i grannskapet?

Svaret på frågan är nej - inte nödvändigtvis. Rapporten drar slutsatsen att en "rik och välutbildad" person vill bo med andra rika och välutbildade, snarare än att en person född i Sverige vill bo med andra svenskfödda.

Flyttar in och ut

I stället för grannens ursprung är det de socioekonomiska förhållandena i området som väger tyngst, enligt Andersson. Det är inte ovanligt att dessa förhållanden försämras när många flyktinginvandrare bosätter sig på samma plats. Flyktingar i Sverige kommer ofta från fattigare länder och många är arbetslösa under sina första år i Sverige, skriver rapportförfattarna.

Innan flyktingkrisen

Om politiska åtgärder och program som syftar till att minska bostadssegregationen ska kunna lyckas är det viktigt att förstå mekanismerna bakom olika flyttbeteenden, skriver rapportförfattarna. Samtidigt konstaterar de att mer forskning behövs innan några säkra slutsatser kan dras.

Den aktuella studien har tittat på flyktinginvandringen till Sverige mellan åren 1997 och 2010. Sedan dess har Sverige upplevt flyktingkrisen 2015 och dess efterdyningar. Dessutom har Sverigedemokraterna, med huvudfrågan att minska invandringen, tagit sig in i riksdagen.

Men att rapporten skulle presentera ett helt annat resultat om den riktat in sig på de senaste åtta åren tror inte Henrik Andersson.

TT