Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Filmrecension: Korparna

Bonden Agne slits ner av det hårda livet på gården, i Jens Assurs långfilmsdebut "Korparna". Filmen ger en bister bild av lantlivet, men här finns också plats för skönhet och längtan. Sällan har livet på landet romantiserats så mycket som just nu.(TT)
Publicerad 11 oktober 2017

Sällan har livet på landet romantiserats så mycket som just nu. Det räcker inte med bilden av den traktorburne drömprinsen i dejtingsåpan "Bonde söker fru" - nyligen kammade "Mandelmanns gård" hem en räcka tv-priser för sitt frejdiga porträtt av en familj med ekobönder på Österlen.

Men värst av alla är ändå den omåttligt populäre danska hipsterbonden Frank Erichsen i SVT-programmet "Hundra procent bonde". Han som helst gör allt för hand, med hundraårig utrustning - helt enkelt för att det är roligare så.

Annons

Agne, huvudperson i det bistra landsbygdsdramat "Korparna", skulle inte bli imponerad av Frank och dennes hembrända tegel. Agne som plockar sten som generationerna före honom inte har rått på, i den karga åker som han blivit satt på jorden att bruka. Han hade förmodligen blivit rasande, men knutit näven i fickan och stretat på.

I filmen är det sent 70-tal och Agne kämpar dag och natt för att hålla gården flytande, och ur klorna på den lokale storbonden. Han balanserar på kanten till avgrunden och klamrar sig fast vid hoppet om att äldste sonen Klas ska vilja ta över. Men allt eftersom den drömmande tonåringen glider ur hans grepp blir Agne mer och mer desperat. Hans uppoffringar måste vara värda något, och med den gryende insikten om att de kanske inte är det börjar han förlora greppet om sina sinnen.

Jens Assurs långfilmsdebut, som bygger på Tomas Bannerheds Augustprisade roman, är en märkligt fysisk filmupplevelse. Obevekligt tränger kylan och fukten in i kroppen, man huttrar till i biostolen när Agne ligger raklång på magen i potatislandet. Här är jordbrukartillvaron ingen mysig nostalgitripp, snarare ett slags utdraget skyttegravskrig mot naturens krafter.

Det är en film full av vackra vinklar - den prisade fotografen Assur vet sannerligen hur han ska rama in en bild. Han balanserar fint det grå och tungsinta med små skärvor av skir sinnlighet - som Klas älskade fåglar, det han bryr sig mest om i världen.

Men framförallt är "Korparna" en film om riktiga människor, om kärlek och bitterhet och längtan. Skådespelarna, med Reine Brynolfsson i spetsen, kryssar skickligt mellan klyschorna och skapar en helt ny berättelse om livet på landet.

TT

Annons
Annons
Annons
Annons