Språk och byråkrati stoppar akademiker

Efter flera kurser i svenska, validering och översättning av den jordanska kandidatexamen i ekonomi och några år på kontoret på pappans städföretag var det dags för Jessica Manook att söka jobb. Men under det halvår som hon var inskriven hos Arbetsförmedlingen fick hon bara komma på en enda intervju.

Stora skillnader

Det finns omkring 300 000 utrikesfödda akademiker i Sverige, enligt akademikerorganisationen Saco. Av dem arbetade inte 29 procent 2015, det vill säga de var antingen arbetslösa eller stod utanför arbetskraften, enligt statistik från SCB/Rams. Bland akademiker födda i Sverige var motsvarande siffra 9 procent.

Det finns två huvudanledningar till att akademiker med utländsk utbildning har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, enligt Thomas Ljunglöf som är utredare på Saco. Dels tar valideringen av utbildningen lång tid, dels kräver många akademikerjobb att arbetstagaren ska kunna skriva bra svenska.

Dessutom kan arbetsgivare överlag bli bättre på att ta till sig utrikesfödda akademikers kompetens, enligt Ljunglöf.

Det var först efter det att 27-åriga Jessica Manook fick en plats på arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen, som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund, som det lossnade. Där kopplades hon ihop med en yrkescoach och fick på bara några dagar praktikplats som ekonomiassistent på ett tandvårdsföretag i Stockholm. När praktikperioden började närma sig sitt slut blev Manook erbjuden jobb på samma företag.

Viktigt med jobb

Manook är född i Kuwait men uppvuxen i Jordanien. När hon 2012 följde efter resten av familjen till Sverige var det som att börja om på ruta ett igen. Hon har kämpat för att skapa sig ett liv där hon känner sig delaktig i det svenska samhället - och att lära sig språket och skaffa ett jobb har varit en stor del i det.

TT