Sölvesborgs röst i skridskovärlden

- Särskilt mycket sportsändningar på TV var det väl inte i min barndom, i varje fall inte med nutidens mått mätt, men det var ändå tillräckligt omfattande för att tända det skridskointresse som jag ständigt brinner för.

1960 köpte familjen Borgström på Ulfeldtsgatan i Sölvesborg en svartvit TV-apparat, och vad som skulle vände upp och ned på vardagslivet i de svenska folkhemmen.

idrottslig allätare

För den då 12-årige sonen Kenth satte det spår i väsentliga delar av hans fortsatta liv.

- Jag är, och har alltid varit, allätare inom idrotten.

Men skridsko blev huvudrätten för Kenth Borgström i tidigt skede.

1962 vann Jonny Nilsson 10 000 meter på VM i hastighetsåkning på Leninstadion i Moskva.

- Då satt jag klistrad framför TV:n hemma i vardagsrummet, och levde in i spänningen.

- Men insåg också att skridskosporten har en extra dimension.

Vad lägger du i det påståendet?

- Allroundåkningens poängberäkning, där tiden på respektive distans (500, 1500, 5000, respektive 10 000 meter) omvandlas till en poängsumma.

- Då sista distansen ska avverkas kan man exempelvis tänka eller säga "Jonny måste slå Ivar med 25 sekunder för att vinna sammanlagt".

Här finns ett autentiskt och tillika utmärkt exempel. Året var 1982, och Ove Eriksson kommenterade på radiosporten med Kenth Borgström som bisittare. Platsen var Bislet i Oslo, helig mark för skridskoentusiasterna i Norge. I sista paret möttes Rolf Falk-Larssen och det svenska hoppet Tomas Gustafson.

Bislet tystnade

- En riktig klimax, då EM-guldet stod mellan just dessa båda.

6.5 sekunder skiljde till Tomas nackdel efter tre distanser, omvandlat i tid efter gällande poängtabell.

10 000 meter, det vill säga 25 varv, skulle avverkas.

- Att åka så fort som möjligt med världsrekordtempo var det som gällde för Tomas Gustafson. Och som han åkte!

När fem varv återstod insåg Eriksson och Borgström i radiohytten att chansen till svenskt guld verkligen fanns.

- Då Tomas var på upploppet visste vi vad som hända skulle.

- "Så tyst det blev på Bislet" var Ove Erikssons första replik då Tomas Gustafson passerade mållinjen, och tog EM-guld.

Hur hamnade du på radiosporten som bisittare?

- Skridskoförbundets Bertil Olsson hörde av sig, och frågade om jag var intresserad av att assistera Lars-Gunnar Björklunds efterträdare Ove Eriksson.

Radion tystnade...

1992 tog det slut efter tio års radiopratande.

Orsaken är enkel, och är samtidigt bister verklighet.

- Tomas slutade åka skridskor, Ove slutade på radiosporten, som i sin tur krympte skridskons utrymme i etern till det minimala med anledning av att det inte längre fanns så mycket svenskt att referera.

- Då fanns det inget behov av mina tjänster längre, säger Kenth Borgström.

...men inte TV

I stället för radion hamnade han i ett annat media.

För en dag så plötsligt ringde Eurosports representant, den välkände Bengt Grive, vars fråga löd "är du som tidigare har varit på radiosporten och refererat skridsko intresserad av att kommentera skridsko på TV?"

Och du svarade?

- Jo, jag sa till honom att jag aldrig hade refererat utan varit bisittare.

"Det kommer du säkert att klara bra var Grives svar, och jag ska hjälpa dig".

Året var 1994, och Kenth Borgströms inträde i Eurosports dåvarande lokaler i Stockholm är en historia bara det.

- Rummet var beläget i en källare, jag såg först inte en människa. Ropade ett försiktigt "hallå" innan jag upptäckte en tekniker.

- Var är dom andra, undrade jag.

"Det är bara du och jag" blev teknikerns svar.

Numera förfogar Eurosport Nordic, där Sverige ingår, över en modern studio i Sundbyberg.

- Tekniken har slagit igenom även här. Man har dator och en del andra hjälpmedel.

Men stressigt är det ändå kanske?

- Räkna med det. Man ska ha koll på tiderna, liksom att lyssna både på den franske respektive svenske teknikern, som har sina olika uppgifter i sändningen.

- Och så ska man förstås kommentera också.

Skillnaden i upplevelse för egen del mellan radio och TV?

- Sportradion var alltid på plats. Man fick resa och se mycket, men även känna atmosfären vid tävlingen.

Skridskosäsongen har börjat, och internationella stortävlingar är igång. Fortsätter du i din kommentatorroll?

- Hör dom av sig så varför inte, men det blir kanske inte lika mycket på deras villkor som det ibland tidigare har varit.

- Tänker på sådant som att det ibland har förekommit alltför kort framförhållning. Att ringa på onsdagen, och fråga om jag kan komma på fredag går inte längre. Jag jobbar på bank, det kan krävas ledighet därifrån, men jag har också familj att ta hänsyn till.

Att Kenth Borgström sedan ett antal år sitter med i Svenska Skridskoförbundets styrelse överraskar nog inte läsaren.

- Vår sport är liten och familjär, den har minskat i antal utövare oroväckande mycket.

- Förhoppningsvis kan inomhushallen i Göteborg, som ska stå färdig 2003 i samband med VM, bli vändpunkten, säger Sölvesborgs röst i skridskovärlden.