"Kimmen" ska göra HIF till ett illa omtyckt lag
– Min bild av laget är det är lite för tyst. Det är snälla pojkar som spelar handboll och därmed får man inga fördelar. Man måste vara aggressiv. För att vinna måste någon tycka illa om oss.
Publiken i Idrottshallen på 80–talet känner igen snacket från en spelare som aldrig gav mindre än 100 procent på planen. Han har hunnit bli 51 år och har nu en helt annan roll. "Kimmen" är psykolog.
– Handbollspubliken från förr har nog svårt att se mig i den rollen. Möjligtvis de som kände mig lite bättre och upptäckte att det fans mer än dåren på planen, säger han med ett leende och minns tillbaka på tiden i IFK Karlskrona och laget som hand lämnade 1987.
Spelarkarriären spände från 1979 till 2003. Från division 1 i Alingsås, med avslutning i allsvenska Kristianstad och en tid i Karlskrona däremellan. 2000 startade psykologistudierna.
– Jag tänkte först bli idrottspsykolog. Redan under Karlskronatiden funderade jag på varför det var så svårt att vinna i vissa hallar, varför vi spelade jättebra ibland och sämre någon annan gång. Och hur lagets sammansättning styrde resultatet.
Väl i skolbänken svängde intresset. Ämnet psykologi var tillräckligt intressant för att idrottsbiten kunde bedrivas vid sidan om. I dag jobbar Stenbäcken inom vuxenpsykiatrin i Kristianstad.
Kärleken till handbollen är evig och när gamle lagkompisen Rolf Hertzberg hörde av sig var svaret givet. "Kimmen" tackade ja till att hjälpa HIF Karlskrona.
Hur hjälper du dem?
– På tre plan.
– Ett. Jag ger spelarna en utbildning i idrottspsykologi. Hur fungerar det och vilka övningar kan man göra?
– Två. Jag jobbar med gruppen. Alla som har idrottat vet att ena året var lagandan bra och då kom framgångarna. Nästa år var det inte alls så. Jag menar att man kan skapa det varje år om man jobbar med det.
– Tre. Den som är intresserad, jag tvingar ingen, får möjlighet till individuell handledning. Åtta spelare har nappat på det. Jag har haft en längre intervju med alla för att se vad vi ska fokusera på.
Ännu har han bara skrapat på ytan enligt egen utsago och hoppas samtidigt att han uppnått en ökad medvetenhet kring hur viktigt det är att tänka rätt.
– Min bild är att det är ett för snällt lag med ett inte helt uttalat mål. De har varit ganska nöjda med att vara ganska bra i allsvenskan och att de nog ska gå till elitserien någon gång. Det tog vi död på. Vi ska till elitserien. Det brinner vi för!
– Det som gör uppgiften lättare är att jag har min elitidrottsbakgrund. Jag vill vinna alla matcher och gå till elitserien. Jag har redan besjälats av det jag vill lära ut. Jag tror att spelarna märker att jag brinner för det.
Uppdraget är klart. Spelarna i HIF Karlskrona ska bli mer aggressiva, på rätt sätt såklart, och elaka.
– Elak är fel ord, men alla förstår säkert vad jag menar, säger "Kimmen" på temat snälla pojkar sätter handbollsklistret i halsen.
På temat aggressiv, kan du bjuda på några höjdpunkter från tiden i IFK Karlskrona?
– Känslomässigt minns jag första gången jag sprang in här. Jag hade som mest spelat inför 500 personer. Här var hallen fylld och vi vann mot Heim. Sportsliga höjdpunkter handlar om när man kände sig ostoppbar och i sitt livs form.
– Jag har varma känslor för staden. Jag blev vuxen här och formades till den jag är.
Namn: Joachim "Kimmen" Stenbäcken. Det är bara mina patienter som säger Joachim. Ingen annan.
Ålder: 51.
Yrke: Psykolog.
Familj: Sambo.
Bor: Kristianstad.
Intressen: Trav.
Ser på tv: Jag missar ogärna Downtown Abbey. Får jag pensionärspoäng på det?
Läser: Gärna japanska och kinesiska författare.
Lyssnar på: P1.
Äter: Genom arbetsfördelningen i hemmet har jag blivit tvingad att bli kock. Jag äter min egen mat.
Dricker: På ålders höst har jag upptäckt långlagrad rom. Det slår whisky.
Kör: Ford Mondeo –01.
Skrattar åt: Väldigt ofta. Det har jag lärt mig. Det är viktigt att koppla av yrkesrollen.
Köper: Nästan ingenting. Jag är ointresserad av det. Det är någon annan som fattar de besluten.
Favoritpryl: Digital hushållsvåg.
Det visste du inte om mig: Jag är svensk mästare i en bortglömd idrott, bridge. Jag blev skolmästare 1979.