Ett lyckat handbollskval för IFK Karlskrona. Ett misslyckat för Hästö IF.
Jag tror faktiskt det var bäst det som skedde.
Liksom de flesta andra var jag naturligtvis besviken efter Hästös förlustmatch mot Önnered förra söndagen.
Men med perspektiv på matchen och säsongen som helhet tror jag inte Hästö var riktigt moget för att ta steget upp redan nu.
Jag vill se en mera långsiktig satsning och en stabilare grund. En satsning som mera permanent garanterar ett Blekingelag i elitserien. För naturligtvis ska Blekinge ha ett elitserielag i handboll. Både publikintresse och tradition talar för det.
Bakom Hästö och IFK har Mörrum tagit steget tillbaka till divII, Karlshamns HF lär snart följa efter. Hästö B ligger i divIII och dit har också IFK:s bilaga nu klivit upp. Flottan och kanske ytterligare någon förening har säkert också planer på att avancera uppåt i seriesystemet.
Det är det jag menar med en stabilare grund. Ju fler Blekingeföreningar så högt upp i seriesystemet som möjligt, desto bättre förutsättningar finns det för ett elitserielag, vilket det nu än blir.
Förutsatt förstås att föreningarna inser att man måste samarbeta med varandra.
Några kompletterande värvningar måste naturligtvis alltid till, men grunden måste ändå bygga på handbollsspelare från det egna länet.
Visst, det finns alltid två sidor av saken. Ekonomiskt hade nog Hästö gärna sett att IFK ramlat ner i divII igen. Det är betydligt lättare att skaffa sponsorer om man är ensamt om att ligga i en högre serie. Nu blir det åter två föreningar som ska dela på kakan.
Men jag tror ändå de sportsliga fördelarna överväger med båda lagen i divI.
Konkurrens stimulerar och sporrar. Derbymatcher drar alltid publik och intresset kan därmed stegras ytterligare - även bland sponsorerna.
Jag tycker att såväl Lindau/Thorsson i Hästö, som Heinonen/Hällkvist i IFK gjort jättejobb och utvecklat sina respektive lag på ett utmärkt sätt den här säsongen.
För Hästös del är resultatet över all förväntan. Visserligen avslöjades vissa ordentliga brister i slutskedet av säsongen, men tidigare under säsongen har man spelat jämnt med och besegrat lag som man inte hade en chans mot bara för något år sedan.
IFK:s målsättning var att hänga kvar och den uppfylldes ju om än med lite hjälp utifrån.
IFK hade en på förhand tunn trupp och Andreas Hällkvists skada blev rena dråpslaget. Redan på ett tidigt stadium stod det ganska klart att IFK skulle hamna på någon av de två nedflyttningsplatserna.
Ändå är det då imponerande att man jobbar vidare, håller moralen uppe och närmar sig de etablerade div I-lagen allt mer. När sedan gratischansen dök upp, då visade IFK att laget utan vidare är värt en ny chans i div I.
Jag tror på en ljus framtid för Blekingehandbollen.