Han med "Gamle Svarten"
Cacka Israelsson har lämnat det jordiska. Om du är gammal nog att minnas så var det han med Gamle Svarten. Jag minns Cacka Israelsson från mitten av 50-talet; har för mig att han var reklamtecknare, hade gitarr, gul sidenskjorta, extremt gles tangorabatt och mycket mörk röst. Det slog!
Under detta årtionde blev mängder av människor med olika bakgrund populära som sångare. Ta bara bandyspelaren Snoddas Nordgren, fotbollsditon ”Tjotta” Olsson och Sven-Gösta Jonsson alias ”Den rockande samen”. För att inte tala om Ingemar Johansson, boxaren. Jag var i 15-årsåldern och förkastade dem alla. Det var jazz som gällde och absolut inte svenska schlager.
- - -
Gamle Svarten är en amerikansk sång och Cacka Israelsson var inte den förste att sjunga in den på svenska. Det gjorde Sven-Olof Sandberg redan i mitten av 30-talet. Texten är svårt sentimental. Huvudpersonen har till sitt förfogande en häst, Gamle Svarten, och han är ”kamrat på vida färden”. Uppenbart är ekipaget på väg till en dam som bor i en stuga belägen i en dal långt bort. I den andra versen heter det bl a:
”På din säkra rygg du mig i natten bär
till henne som är oss båda kär”
Men sorry för damen i stugan; ryttaren redan gjort sitt val. Det är hästen han föredrar ty det heter i den sista versen, ”Gamle Svarten, den bäste här i världen.” Eller hur man nu ska tolka det, jag vet inte samt who cares. Bonusmaterial: Det fanns också en oanständig text till Gamle Svarten.
Numera, d v s åtskilliga decennier senare, tycker jag att gammal svensk populärmusik är rolig att lyssna till; t ex Mjölnarens Irene, Tango för två, Käre John, Nidälven samt t o m den överjävligt förfärliga Vildandens sång med Thory Bernhards. Dock, Gamla Nordsjön med Harry Brandelius är i mina öron tidlös, och jag har alltid gillat den.
- - -
Våra tankar styrs i dag, som så ofta tillförne, mot Annie Lööf, som nu med 3,2 procent befinner sig på en opinionsmässig havsytenivå. Alexander Bards hyllning till henne i SVT:s morgonsoffa hjälpte väl knappast upp läget. Från vår man i Queensland, Bertil Lindberg, kommer här en analys av de centeristiska tankarna på månggifte:
”Jag har tänkt på det här med centerns idé om värdet av månggifte. Alla utgår ifrån att det är ett manligt initiativ. Jag tror det är centerkvinnorna. Alla vet ju hur en man luktar när han kommer från lagårn. Då kan det vara bra att ha en reserv att ta till.”
Det låter rimligt.
- - -
? Från Spaltens Division Besserwisser: I ordet ”rebell” finns även en positiv klang och det bör inte, som sker i etermedia, användas för att titulera bestialiska islamister i Mali/Algeriet. Vidare, det låter fjantigt när en svensk reporter på presskonferens med Norges statsminister, Jens Stoltenberg, anropar honom med ”Jens!”.
- - -
Ur januarinumret av Grönköpings Veckoblad, denna tröst under vinterdepressionen, citerar vi ur avisans notisblock följande:
”För att få en inblick i hur s k vanligt folk ha det, har fackordf. Th. Lundblad låtit sänka sin ombudsmannamässiga lön från dagens 74 000 kr i månaden till 21 000 kr. Såsom kompensativt plåster å de ekonomiska såren får dock hr T. ett månatligt demokratitillägg stort 53 000 kr”.
- - -
Vi kämpar vidare och konstaterar huttrande och hackande tänder, att tiden håller på att rinna ut för vintermånaden januari. I dag kan Spalten rapportera den 23 i månaden.
