Östra kyrkogården invigdes på nytt
Vattnet porlar och koltrasten tar sig ett uppfriskande dopp i den långa bäcken som flyter fram längs med minneslunden, askgravlunden och askgravplatsen på Östra kyrkogården, strax intill Slottet. Den gamla pilens hängande grenar svänger sakta i vinden och ett och annat blad landar i den lilla dammen vid dess fot.
En gång i tiden låg slottsträdgårdsmästeriet där det numera är kyrkogård, berättar Per–Eric Larsson som var på invigningen.
– Stig Olsson, som var den siste som hade trädgårdsmästeriet, planterade pilen utanför ingången till växthuset. Det var förmodligen på 1950–talet. Nu står den här och vakar över kyrkogården.
– Det har blivit så fint här, fyller besökaren Gerd Karlsson i.
Det är landskapsarkitekt Monica Sandberg från Lund som stått för utformningen av området. Hennes utgångspunkt har varit att anhöriga ska ha en fin och värdig plats att minnas den som gått bort. Men kyrkogården är lika mycket till för de levande som för de döda.
Kyrkoherde Marie Carlsson hoppades att omgörningen skulle ge mer liv på kyrkogården. Det kan låta motsägelsefullt, men stämmer ändå. Redan har fåglar och insekter hittat till vattnet och många Sölvesborgare har börjat promenera förbi det nya området. Det är inte längre en halvöde del av kyrkogården som det var förut.
– Vi behövde en minneslund till, berättar Marie Carlsson, den gamla var nästan full.
– Det känns roligt att använda den stora gräsmattan till något sådant här och just vatten har efterfrågats.
Det är inte bara koltrasten som kommer på besök.
– Vi har ett näktergalspar som bor här också och som sjunger för besökarna, säger kyrkogårdsförman Anders Stenson.
Under invigningen sjöng de församlade psalmen Härlig är jorden.
