Elever väljer att rata industrin
Varken lärare eller elever förstår vad som hänt. Hur kan ett yrke som är så efterfrågat locka så få i en tid då arbetslöshet är ett av samhällets största problem?
Ingemo Tillström, som undervisat i svetsning sedan början av 90-talet, tror att de senaste årens uppmärksammade varsel har skrämt bort många.
Men hon betonar att det är främst fordonsindustrin som drabbats. Många andra företag har klarat sig bra genom lågkonjunkturen.
Det är talande att mer än hälften av hennes sistaårselever redan har klart med jobb efter skolavslutningen.
Lärarkollegorna Sonny Mattsson och Ingemar Bengtsson är inne på samma spår, men de anser också att det är gamla fördomar om tungt, smutsigt och dåligt avlönat arbete som fortsätter att spöka.
I själva verket handlar det om ett mycket efterfrågat hantverk i väl anpassad arbetsmiljö; traverser och andra tekniska hjälpmedel tar numera hand om de tunga lyften.
Svetsare tjänar dessutom bättre än många som utbildat sig betydligt längre och det industritekniska programmet ger även högskolebehörighet.
Victor Elofsson går sista året och jobbar redan ett par dagar i veckan. Han har kontakt med ett tjugotal företag och räknar med att få fast anställning inom kort. Hans uppfattning är att många som förr skulle ha valt samma utbildning som han nu i stället vill syssla med datorer.
– Det är it-åldern. Få vill jobba med händerna i dag, säger han.
Ett annat problem är att branschen fortfarande inte lyckas locka fler kvinnor.
– Som mest har jag haft tre tjejer i en klass, säger Ingemo Tillström. Det är en stor besvikelse att det inte gått framåt mer. I den åldern vill de flesta göra som alla andra och då är det svårt att bryta könsrollsmönster. Som tjej är det tryggare att välja exempelvis barn- och fritid.
Om inte intresset vaknar hos fler innan nästa ansökningsomgång, som genomförs längre fram i vår, blir det ingen industriteknisk förstaårsklass till hösten. På sikt kan programmet i värsta fall försvinna helt, men det smids planer för att vända den negativa utvecklingen. Framför allt handlar det om informationskampanjer i samarbete med lokala företag.
Gymnasieprogrammen
Utbildning, behöriga sökande (antal elever som sökt respektive utbildning som förstahandsval), antal platser
Bygg- och anläggningsprogrammet, 9, 16
Barn- och fritidsprogrammet, 28, 40
El- och energiprogrammet, 6, 16
Ekonomiprogrammet, 19, 30
Estetiska programmet, media + musik, 9 + 2, 25
Handels- och administrationsprogrammet, 2, Läggs ner
Industritekniska programmet, 1, 16
Naturvetenskapliga programmet + musik, 30 + 7, 40
Samhällsvetenskapsprogrammet, 22, 30
Teknikprogrammet, 11, 25