Vad ortnamnen berättar
Blekinge har länge varit ett gränsland mellan Danmark och Sverige.
Kulturlandskapet och kommunikationsleder med kontakter mellan svenskt och danskt område "berättar" vår egen historia.
Härigenom får vi vetskap hur bebyggelsen i Blekinge utvecklats och hur centralorter och byar tillkommit.
Under medeltiden räknades Blekinge i huvudsak som en dansk provins och sex städer etablerades.
År 1658 avträddes landskapet definitivt till Sverige.
De danska städerna fråntogs sina privilegier och år 1664 anlades Karlshamn och år 1680 Karlskrona.
En utdragen försvenskningsprocess påbörjades och med syfte att utarma det danska kulturarvet. Hur landskapet utnyttjats under äldre tider speglas av såväl fysiska fornlämningar som av alla våra ortnamn.
Historiska ortnamn
Ortnamnen med efterleden -inge, -stad och -by räknas till det äldsta namnskicket i Blekinge. Enligt Leif Stenholm (1986) stämmer de äldre ortnamnens utbredning i Blekinge väl överens med den bild av bebyggelse som återspeglas av fornlämningarna.
De äldsta ortnamnen visar bygdens utbredning och utveckling under förhistorisk tid. Under järnåldern var bebyggelsen koncentrerad till en cirka två mil bred kustzon, främst dalgångarna, Listerbygden och södra delarna av östbygden (Hjortahammar, Augerum, Sturkö och Tjurkö).
Varken skogsbygden eller östbygden tycks ha utnyttjats i någon större grad enligt Stenholm.
Genom ortnamnen får vi vetskap om viktiga farleder och hamnar och vårdkaseplatser (högst belägna, ofta med böte-namn med innebörd utsikts- eller signalisringsplats). Under cirka 600-1000 århundradena uppstod permanenta bybildningar.
Under 1000-talet bedömer Stenholm att det skett en centralortsförflyttning från Augerum till Hallarumsviken och därifrån så småningom vidare till Lösen.
Den blekingska skogsbygden anses ha koloniserats under medeltiden. Den nya bebyggelsen får ortnamn som ofta innehåller efterlederna -hult, -boda och -måla.
Fel med nya adresser
Av exemplen ovan framgår det tydligt att de gamla ortnamnen och kulturlandskap är en levande historiebok.
Det skulle vara oansvarigt att vår generation kanske med bristande kunskap härom plötsligt skall införa nya adresser med vägnamn som utgångspunkt.
De tusenåriga by- och gårdsnamnen kan då lätt komma att försvinna när de inte får plats i nya datasystem och inte används i det dagliga livet.
Karin Brunsberg (m)
