Stora hot mot Östersjön

Östersjön håller på att dö. De växande problemen med giftiga blågröna alger visar på en trend, som det i värsta fall kan vara för sent att bryta.

Om inte radikala åtgärder sätts in fort, riskerar vi snart att bo vid ett hav som det inte går att bada och fiska i - något som skulle få förödande konsekvenser för Östersjökustens samhällen.

Att svenska forskare har hittat en koppling mellan giftiga blågröna alger och sjukdomar som alzheimer, parkinson och als, kunde vi läsa om i dagarna.

Problemen blir värre

Östersjön har under de senaste decennierna drabbats allt hårdare av giftig algblomning och allt tyder på att problemen kommer att bli ännu värre.

För att algerna ska kunna blomma krävs det att vattnet är tillräckligt näringsrikt.

Övergödningen av Östersjön gör att de giftiga algerna kan blomma i allt större utsträckning. Men övergödningen är inget isolerat problem som bara hör samman med utsläpp från jordbruk och avlopp.

Även växthuseffekten påverkar i allra högsta grad övergödningen, eftersom blomningarna blir svårare när temperaturen i haven höjs.

Många olika hot

Även det intensiva torskfisket är en bidragande orsak till övergödningen.

När torskbeståndet minskar, ökar i stället torskens föda, sillen. Ökar sillbeståndet, så blir det färre av de små kräftdjur som sillen lever av. Det innebär att det finns färre smådjur som kan äta de alger som bidrar till övergödningen av haven. Alltså - ju lägre torskbestånd desto svårare övergödning. Det är en förenklad men sann bild.

Men det är inte enbart övergödningen som hotar Östersjön. Giftutsläpp, klimatförändringar, oljeutsläpp, överfiske och muddring av havsbottnar är minst lika stora problem.

Särskilt överfisket har lett till att Östersjöns ekosystem nu står på gränsen till kollaps.

Den totala fångstkvoten för Östersjötorsk är på 39 000 ton. Det är 39 000 ton mer än vad vetenskapsmännen säger att torsken klarar av.

Slår mot kustsamhällena

ICES, International council for exploration of the sea (den internationella rådgivningsbyrå som rekommenderar EU hur fisken ska skötas) har åter varnat för att torskbestånd i Östersjön är under biologiskt säkra gränser. Detta gör att fisken får allt svårare att återhämta sig från överfiskningen och att fiskesamhällena får allt svårare att överleva.

Östersjökusten hotas nu av stora och tragiska förändringar. Om Östersjön inte längre går att bada och fiska i, kommer det att slå hårt mot kustsamhällenas näringar, som fiske och turism.

Konsekvenserna blir tomma hamnar, avfolkade byar och brist på lokalt fångad fisk.

För att rädda både haven och kustsamhällena kräver Greenpeace en bättre förvaltning av haven med en mängd radikala åtgärder. Bland annat behövs skonsamma fiskerimetoder som inte tar upp mer fisk än vad haven klarar.

Greenpeace vill även ha marina reservat där ekosystemen skyddas och fiskarna kan leka, föröka sig och växa till, fredade från fisket.

Om fiskestopp införs i områden som är viktiga för fiskens livscykel, gynnar reservaten också fisket utanför det skyddande området, eftersom bestånden sprider sig utanför gränserna.

Övergripande

Men varför har då så lite hittills gjorts för att rädda Östersjön?

Problemet är i grunden att ingen instans eller myndighet, varken nationellt eller internationellt, har ett övergripande ansvar för havsmiljön.

Ansvaret är i stället byråkratiskt uppdelat mellan olika myndigheter och regelverk. Ingen har mandat att ta beslut som är nödvändiga för att skydda de marina ekosystemen.

Havsmiljöbalk behövs

Just nu förbereder både regeringen och EU ett förslag till en ny havsmiljöstrategi.

Vi menar att den nya strategin måste mynna ut i ett regelverk för en gemensam förvaltning av havets resurser och mänskliga aktiviteter i och på havet, en sorts havsmiljöbalk.

Förvaltningen måste ta hänsyn till hur människans beteende i land och till havs påverkar alla delar av den marina miljön.

Det är nu mer än hög tid att politikerna handlar och handlar kraftfullt.

I annat fall fortsätter fisken att försvinna, algerna att blomma och de kustnära samhällena att förlora sin ursprungliga karaktär, sin näring och sina invånare.

Dima Litvinov

havstalesperson

Greenpeace