Ronneby har, och skall även i framtiden ha, bra skolor.

Olika mätningar visar att Ronnebys skolor har bland de bästa resultaten i länet. Elever och föräldrar har i enkäter uttryckt att man tycker skolan är bra. De goda resultat som visas är naturligtvis en kombination av flera olika saker. Först och främst för att Ronnebys skolledare och skolpersonal utför ett bra arbete. Verksamheten har också tilldelats ökade anslag under de senaste åren. Dessa utökade anslag har dels varit riktade till att öka antalet vuxna i skolan, det vill säga en ökad personalbudget, dels ökade anslag till lokalkostnader. Genom att vi byggt om och byggt nya lokaler har den fysiska arbetsmiljön förbättrats samtidigt som lokalerna anpassats till skolans pedagogiska arbetssätt. Under de senaste åren har vi också haft ekonomiska möjligheter att fullt ut kompensera verksamheten för de lönepåslag som varit. Detta har naturligtvis gjort det lättare att bibehålla en god kvalité i skola och förskola.

Bättre än ryktet

Är då allt frid och fröjd i skolan? Nej, självklart inte, men skolan är bättre än sitt rykte. Det är förmodligen inte en allmän resursbrist som är skolans största problem. Ronnebys skolverksamhet har de senaste åren fått kraftigt ökade anslag. Några påstår att dessa anslagsökningar endast gått till löneökningar och ökade lokalkostnader. Det är inte sant, men även om det hade varit så måste ändå detta vara att betrakta som kvalitetsförstärkningar. Lärarnas fackliga organisationer brukar i vart fall hävda att lönen för lärarna är viktig för skolan kvalité. Jag tror inte att ansvarig nämnd, skolledare och fackliga organisationer hade begärt medel till nya och ombyggda lokaler om man inte ansett detta vara till nytta för skolan och dess verksamhet. Hur ser det då ut med anslagsökningen utöver lokal- och lönerevisionsanslaget?

Överskred kraftigt

Förskole- och grundskoleverksamheten hade en sammanlagd personalkostnadsbudget 1998 om 182 600 000 kr. Det året överskred man denna budget med 4 200 000 kr. Kommunfullmäktige beslöt då efter ett mycket ingående beredningsarbete att kompensera upp nämnden för de ökade personalkostnaderna. Budgetanslaget för 1999 ökades, dels med de medel man överskridit, dels för lönerevisioner, varvid det samlade personalkostnadsanslaget blev 194 516 000 kr. Utöver kompensation för lönekostnader har förskole- och grundskoleverksamheten till och med 2001 tilldelats 8 679 000 kr till personalförstärkningar.

Av denna resursökning avser cirka hälften eller mera exakt 4 079 000 kr en satsning för elever med behov av särskilt stöd.

Ovanstående visar att verksamheten fått reala medelstillskott. Hur har då behoven, mätt i antalet barn i barnomsorgen och antalet elever i grundskolan, förändrats under motsvarande tid?

Läsåret 98/99 fanns det sammanlagt 3 587 elever inom grundskolans olika årskurser och läsåret 01/02 är elevantalet sammanlagt 3 565 , det vill säga 19 elever färre. När det gäller antalet barn placerade i förskola, fritidshem eller i familjedaghem var barnantalet under 1998 sammanlagt 2 320 barn. I nuläget är antalet placerade barn 2 134 stycken.

Minskat elevunderlag

Under dessa år har alltså antalet placerade barn inom barnomsorgen minskat med 186 stycken och antalet elever i skolan minskat med 19 stycken. Detta har skett samtidigt som personalresurserna har ökat. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2001 att utöver förändrade hyres- och kapitalkostnader öka budgetramen för FoG-nämndens verksamhet med ytterligare 800 000 kr.

Hur dessa ökade anslag skall användas är en fråga för nämnden att ta ställning till. De skall dock användas till personalkostnader i enlighet med de riktlinjer som gäller för den särskilda skolsatsningen som ligger som ett särskilt statsbidrag till kommunen

När man tar del av FoG-nämndens och rektorernas beskrivningar av hur verksamheten kommer att utvecklas om man endast erhåller av kommunfullmäktige föreslaget budgetillskott för 2002 till olika personalförstärkningar går det inte att undvika att ställa sig frågan: Blir det bara sämre med ökade anslag till verksamheten? Jag tror inte det, ökade resurser behövs bland annat för att det skall bli fler vuxna i skolan.

Fler vuxna behövs

Fler vuxna i skolan behövs bland annat för att alla elever skall bli sedda och uppmärksammade. Skolan skall se till så att alla elevers kunskaper ökar och att de utvecklas som individer. Vi skall också se till att barnen får en bra verksamhet i barnomsorgen och förskolan. Därför har vi ökat anslagen. Respekten för skolans och förskolans betydelse för att ge alla barn och ungdomar en bra uppväxt och goda utvecklingsmöjligheter kräver att vi använder dessa ökade resurser där de gör mest nytta. Här har Förskole- och Grundskolenämnden en viktig uppgift och ett stort ansvar.

JanAnders Palmqvist

Ronneby